- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Fjerde delen. Jernringen. /
534

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den förseglade asken.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

531

JERNKIJSTGEN.

svängde rundt omkring för hennes blickar, och att
alla de dansande omkring henne skrattade åt hennes
missöde, inseende liksom hon sjelf hennes stackars
hjertas olyckliga hemlighet.
Öfver de glödheta kinderna flög en iskyla, och
vändande sig bort, i detsamma Adrian och Ingrid
tillsammans flögo öfver golfvet, tänkte hon endast
med ångest på att fly, då en röst bredvid henne med
det mest inställsamma och belåtna uttryck sade:
"Fröken Alma tappade buketten, men det gör
ingenting. Vi valsa lika bra ändå."
Det var bruksbokhållaren, hvilken stått bredvid
Heimer och som tog för afgjordt, att hon ämnat sig
till honom och nu, helt smickrad och förtjust, lade
sin arm om hennes lif.
Alma var nära att i sin förvirring och föröd-
mjukelse stöta honom ifrån sig, men - i samma
ögonblick hon visste att hon älskade, var hon äfven
qvinna och i qvinnans medfödda och naturliga konst,
föreställningen, gjorde hon nu sin debut.
Med en utomordentlig ansträngning lyckades hon
framtvinga ett leende, lade sin hand i hans och lät
honom, oberoende af musikens takt och med fara att
få sina små fötter förtrampade, föra sig ett hyfttf
omkring salen. <
Ingen hade märkt den lilla scen, som här spelats
bakom kulisserna och som skulle blifva utgångspunkten
for ett helt lifs sorger och fröjder. ife
Ett par timmar derefter trängdes betjeningen-4
tambur och förstuga, hästarna stampade på den frusna
marken utanför, bjellrornas klingande, skratt, prat och
afskedshelsningar, tacksägelser och komplimenter bru*«
sade i ett oredigt sorl och snart var familjen ensam, f
Majoren gäspade och tog ett kort godnatt, utasä
att besvara sin systers anmärkningar om soupén oehf
gästerna, och friherrinnan, som sjelf var sömnig, |
ropade på Kapide - hvilken vresig och ruggig koBljt
framkrypande under soffan, der han blifvit helt oe!iäj|
hållet förgäten - gjorde några vänliga anmärkningar ;f|

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:48:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/4/0536.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free