- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Fjerde delen. Jernringen. /
536

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den förseglade asken.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

536

JEENRINGEK.

"Du kan låta lampan brinna i kabinettet; jag
skall släcka den, då vi gå derifrån," sade Adrian, i
detsamma betjenten gick förbi.
"Jag är säker, att han tänker fria till henne i
qväll, och lika säker är jag, att hon säger nej," tänkte
den gamle sluge tjenaren, i det han stängde salsdörren
efter sig.
Ingrids kabinett, som det kallades, stod genom
en tapetdörr i förbindelse med en passage, ett slags
galleri, som ledde till majorens yttre rum; för att
dölja denna dörr och pryda rummet hade man för
tillfället stält en stor spegel och en grupp af växter
der framför.
Lampan, som var placerad på en konsol i fenden
af rummet, var nu den enda upplysning, som fanns,
då ljusen i kronan voro släckta, men det lilla rummet
med sina paillegula väggar och himmelsblå möbler
fordrade icke stark belysning.
Ingrid hade blifvit ännu blekare än vanligt, hon
satte sig långsamt ned i soffan och Adrian drog fram
en stol bredvid, så att ljusskenet der bakom, som
lemnade henne i skuggan, fullkomligt upplyste hans
ansigte.
Båda voro tysta några minuter. Ingrid andades
tungt och stödde armbågen emot det lilla bordet,
som skilde dem åt, och. hennes kusin, försjunken i
tankar, syntes söka efter ord för att börja det samtal,
hvarom han anhållit. lf
Ett par minuter förgingo; ändtligen sade hatt
sakta och med en något upprörd röst:
"Ingrid, du vet, att jag aldrig känt mina föräldrar;
då jag var endast ett par år, hemtade man mig hit
ifrån Paris, der man sagt mig, att jag är född. Mia ,
mor skall hafva dött vid min födelse och min far"
var nyss begrafven, då jag kom hit till er. Hvarken
du eller Alma voro då ännu födda.
"Dina föräldrar blefvo mina, din bror, som var:
jemnårig med mig, blef äfVen min, och då du kom til!
verlden, kunde jag intet ögonblick föreställa mig, att <-.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:48:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/4/0538.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free