Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den förseglade asken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
550
JEKNEINGEN.
"Ja, mitt bestämda beslut! Du är mig kär; jag
har i detta ögonblick ingen, som jag högre älskar,
men . . . tänk icke på mig som maka; jag kan aldrig
tillhöra dig," tillade Ingrid med ett uttryck af för-
tviflan, inseende i detta ögonblick genom jemförelsen,
h vilket hjerta hon kunnat ega och huru bittert hon
misstagit sig om den, som hon sjelf älskat.
Adrian ville fatta hennes hand, men hon vin-
kade åt honom att stanna och försvann genom de
mörka rummen.
"Det var Saras blick i hennes öga och Saras of d
hon upprepade. Ah, skall då h varje qvinna, på hvars
ömhet jag hoppas, gifva mig samma gåtfulla vägran
och fly med förtviflan," mumlade Adrian bestört och
harmsen, i det han lemnade kabinettet och gick upp
till sina rum.
Då han var borta, vacklade den stora spegeln
framför tapetdörren, växternas gröna blad böjdes åt
sidan och Helenas bleka och besynnerliga ansigte
skymtade fram der bakom.
I nästa ögonblick stod hon inne i rummet, der
de båda kusinerna för några ögonblick sedan utbytt
sina hemligaste tankar.
Hon såg sig omkring långsamt och med stela för-
virrade blickar, förde de hopknäppta händerna med en
ångestfull åtbörd öfver hufvudet, sjönk ned på mattan,
der Adrian nyss stått, och förblef der stum och orörlig.
Oljan i lampan var förtärd, den flämtande lågan
spridde knappt mer något ljus i rummet och qvinnau
på golfvet såg spöklik och oformlig u*t, der hon 1%.
Ändtligen reste hon sig upp, blåste ut den rykaöde
veken och smög sig tyst derifrån. . ’*
Då Helena kommit ut i tamburen, tog
första kappa hon der fick tag uti och svepte den om-
kring sig. Den hade en stor kapuschong, som hon
drog öfver hufvudet, i det hon tyst som en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
