- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Fjerde delen. Jernringen. /
551

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den förseglade asken.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DEN FÖESEGLADE ÅSKEK. 551
mörkret passerade förstugan, öppnade sakta porten
och skyndande med lätta och snabba steg öfver gården,
stod hon inom ett par minuter vid de öppna galler-
grinderna, der hon stannade och såg sig omkring.
Det var en stjernklar och vacker natt, lugn och
ljus, men likväl temligen kall och olämplig för pro-
menader.
Helena tycktes emellertid icke gifva akt hvarken
på kylan, på det gnistrande himlahvalfvefc uppöfver
sig eller den knarrande snön under sina fötter; hon
andades kort och luftigt, liksom hon haft feber, och
då i detsamma en karl, väl insvept i en varm ytter-
rock, kom emot henne, kastade hon sig häftigt-och
utan betänkande i dennes armar.
Båda två aflägsnade sig arm i arm ned åt allén
med hastiga steg och ifrigt samtalande.
Det dröjde emellertid knappt en halftimme, innan
de aterkommo och stannade vid grindarna igen, under
det mannen, som tycktes vara ung och såg mindre ut
än kammarjungfrun, pekade upp åt vestra gafveln på
det gamla boningshuset framför dem, hvars alla fönster
nu voro mörka, och sade sakta:
"Det synes mycket väl.. . Jag skall passa på ...
Hatt, då tillfället är kommet, rödt, om allt har lyckats . . ."
Helena svarade några ohörbara ord och mannen
gick derefter tillbaka och försvann snart ur sigte mellan
träden i allén, medan hon återvände till huset och
smög in genom porten lika tyst som hon gått ut.
Ofra våningen i den gamla byggningen bestod af
en stor förstuga med rum på trenne sidor.
På östra gafveln bodde Ingrid och Alma och på
den vestra funnos tvenne obebodda gästrum och ett
litet så kalladt skräprum eller handkammare.
Det var detta lilla rum, som den nya kammar-
pigan genom sin matmors bemedling lyckats erhålla,
och detta företräde att få en egen kammare, skild
ifrån det öfriga tjenstfolket, hade genast väckt dess
afund och ovilja.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:48:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/4/0553.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free