- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Fjerde delen. Jernringen. /
577

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den förseglade asken.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DEN FÖRSEGLADE ASKEN. 577

Adrians dörr utifrån, huru man tog nyckeln derur och
stängde den.

Hon böjde sig nu fram emot garderobsdörren och
uppfattade fullkomligt, huru man passerade salongen,
gick in i sängkammaren och stängde äfven denna dörr.

En darrning genomflög Helenas lemmar, hon drog
en djup suck, liksom en, hvilken varit nära att qväfvas,
men åter fått luft i sina lungor, strök hasiigt eld på
en tändsticka och såg på sin klocka noga och efter-
tänksamt; den visade på tjugo minuter öfver tolf. Då
den sista glöden af stickan slocknat framför hennes
fötter och hon åter var inhöljd i mörkret, mumlade
hon sakta:

"Det fordras tvenne timmar, innan man kan vara
fullt säker på verkan deraf... så sade han . .. Jag skall
icke våga att gå in dessförinnan . . . Adrian är emellertid
der inne och dörren är stängd . . . Om han tio minuter
härefter icke har öppnat den, så skall han sedan icke
mera kunna göra det, och mitt uppdrag har lyckats . .."

Helena tände lyktan, höll klockan framför sig i
dess sken och stirrade på minutvisaren med orörliga
blickar, lyssnande på samma gång med en pinsam
ansträngning, för att, mellan vindens suckar och råttornas
pip och buller bland det gamla skräpet bredvid henne,
kunna urskilja det fruktade ljud, som skulle omintetgöra
hennes plan.

Aldrig hade tio minuter varit mera långsamma.
Hon tyckte, att hvar och en deraf föll tung som bly
på hennes själ; och likväl anade hon icke verkliga
betydelsen af dessa dyrbara tio minuter, som hon
andlös och lyssnande med girig noggrannhet beräknade.

"Ju högre lif, ju större qval du röner", säger
Stagnelius, och med så få ord kan man knappt säga
en mera vidtomfattande sanning: en sanning hvars
konseqvenser skulle kunna leda oss in i metafysikens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:48:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/4/0579.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free