Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I "Träsket".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I TRÄSKET.
611
Ulrika, som gått till toilettbordet för att ur en
ask upptaga och i en sked omröra ett pulver, kom
nu fram dermed, och sedan Kunigunda sväljt detsam-
ma tillade hon:
"Gläder det dig icke, "Ulrika, att komma tillbaka
till Tallfors?"
"Det är min födelsebygd och jag älskar den na-
turligtvis, men ..."
"Vi skola upplifva våra ungdomsminnen, Ulrika;
de äro brokiga . .. icke sannt? ... Jag vill dö som jag
lefvat... Ingen feghet, ingen tvekan! Mörkret har
sitt majestät så väl som ljuset. Det är till det gamla
grafkoret under de mörka tallarna jag reser, kan du
väl förstå.. . Det dröjer icke länge, innan ännu en
likkista, prydd med den glödgade jernringen, skall öka
antalet af dem, som redan finnas ... Skall det väl bli
den sista?"
Ulrika suckade och ryste, ehuru hon sedan någon
tid blifvit van vid, att hennes matmor, försvagad af
de fortsatta döfvande medel man användt emot sjuk-
domens smärtor, ofta vid denna tid af dygnet talade
osammanhängande och liksom i yrsel. Söndertryc-
kande en tår lutade hon sig ned för att upptaga en
hvit spetsmössa, som fallit på mattan och som hon
nu satte öfver Kunigundas hår, hvilket hon hopfäst.
"Kanhända att grefvinnan icke får ro så snart,
och att Kathanael får komma in för att läsa högt?"
"Nej, icke i qväll. Jag vill ha mörkt och tyst
omkring mig."
Kunigunda reste sig upp och gick, stödd på kam-
marjungfruns arm, till den stora fristående sängen,
som liknade ett litet rum för sig.
En stund derefter voro ljusen släckta i det gamla
huset, men hos dess herrskarinna ersattes hvilan af
en tung och dof känslolöshet, och sömnen af en konst-
lad och onaturlig dvala.
Ulrika gick in i sin egen kammare, men van som
hon var att ofta om nätterna väckas af sin matmors
ringklocka, klädde hon endast till hälften af sig och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
