Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I "Träsket".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I TRÄSKET. 615
honom till en lätt igenkänlig typ för Stockholms glada
hamnbusar.
Den andra var en yngling, hvars fräkniga, bleka
och glåmiga ansigte hade ett uttryck af råhet och
dolskhet, som det stripiga ljusröda håret icke för-
bättrade. Han var klädd i ett renhållningshjons van-
liga grå vadmalsjacka, mössa med nummer och trä-
tofflor, samt bar ett bylte under armen.
Båda två närmade sig, snarare springande än
gående, det höga huset och af deras korta och flå-
sande andedrägt kunde man förmoda, att de tillrygga-
lagt en temligen lång väg på detta sätt.
"Ro fram nu med hvad du har! Yi äro på egen
mark," sade den äldre karlen med kort och hväsande
röst, i detsamma de stannade för att hemta andan.
"Det var djefvuln till karl! Han måtte varit van
vid tagena och jag tror mest, han fick dödsknäppen,"
tillade han, mönstrande i det osäkra lyktskenet sina
händer och kläder, och- strök sedan de förra flera
gånger emot den våta, vissnade gräsvallen på sidan
af vägen.
"Det var en utlänning, för han bläddrade något,
som ingen kunde förstå," svarade ynglingen lika and-
fådd och hviskande, i det han trefvade mellan fodret
af sin rock. "Och fingrar hade han som en af oss.
Det var ingen riktig herre, fast han hade bra klä-
der," fortfor han flåsande, i det han framdrog tvenue
ur,* som blänkte i ljusskenet, men blott för en sekund,
ty i detsamma ryckte hans kamrats stora näfve dem
till sig och gömde dem under sin tröja.
"Jag ger mig alla dj-r på, att han sjelf icke var
ute i rätta ärenden, efter han teg som en östra. Att
gå med två klockor på sig... men kanske han inga
pengar hade?"
Ynglingen, som alltjemt trefvade i de trasiga
fickorna, drog handen tillbaka vid dessa ord, men tro-
ligen öfvertygad, att en våldsam och ögonblicklig visita-
tion blifvit följden af ett nekande, räckte han strax
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
