- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Fjerde delen. Jernringen. /
616

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I "Träsket".

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

616

JEKNRINGEN.

derpå äfven en liten börs åt sin kamrat, i det han
mumlade:
"Det tyckas icke vara mycket och resten är visst
bara papper; men huru mycket det är, så ska jag ha
hälften, eller .. ."
Den framhviskade hotelsen tycktes karlen med
plåsterlappen alls icke höra, ty han klef Öfver diket
vid vägen och närmade sig lyktan.
Ynglingen följde honom, för att få se och dela
den fångst han nyss lemnat ifrån sig.
Båda stannade emellertid hastigt, då de snaf-
vande i mörkret mellan stenar och grushögar, öfver-
växta med nässlot och tistel, endast hunnit ett par
steg ifrån vägen, ty ett besynnerligt ljud, som lik-
nade ett hest och återhållet skratt, hade träffat deras
Öron och väckt oro i deras skygga samveten.
Med återhållen an dedrägt hukade de sig ned på
den våta och uppblötta gräsvallen och lyssnade.
Samma ljud upprepades ännu en gång och mel-
lan vindstötarna och regnets plaskande tyckte de sig
äfven höra suckar och klagoljud, så hemska^ tunga
och stönande, att de båda kände en rysning öfver
sina ryggar.
Vidskepelsen, hvaraf de för öfrigt just icke voro
besvärade, kom dem likväl i detta ögonblick nästan
att tro sig höra någon krings tro fv ande gast, som lem-
nat sin graf på den s. k. "fattigkyrkogården", hvilken
ligger strax bredvid, för att i ovädret göra dem tijl
åhörare af någon infernalisk monolog.
Och i sanning, hvem som helst, som vid denna
timme här i mörkret hört dessa besynnerliga ljud
skulle haft svårt att förklara dem, ty suckar och
skratt, frammumlade eder, jämmertoner och deremel-
lan en låg och klagande sång omvexlade med höga
rop, som ekot i bergen bredvid besvarade, och slut-
ligen ett skrapande ljud, som om man försökt att
klättra uppför eller haka sig fast vid muren.
Ynglingen fattade instinktlikt tag i sin kamrats,
jacka, men denne, som öfvervunnit sin första rädsla,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:48:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/4/0618.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free