Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hjertats känslor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
644
hållet sysselsatt med sina egna tankar och idéfor-
bindelser:
"Det vore rätt väl, om ingen dans blef af, så jag
fick ha hyfvelbänken i fred. Den är fastslagen vid
golf v et och icke lätt att rubba."
Herr Hage afbröts emellertid i detsamma i sina
funderingar af en knackning på dörren.
Han satte tillbaka limpannan, som han nyss tagit
från kolen i kakelugnen, och gick att öppna, men
stannade helt förlägen och strök på sitt blå förkläde,
då den inträdande, en äldre snygg qvinna, förtroligt
steg in, såg på honom och sade med rörelse:
"Känner icke fabrikören igen Martha?"
"Hå, Martha, är det du?" sade gubben glad, men
i första ögonblicket litet generad att inför sin fordna
tjenarinna synas i sin nuvarande fattigdom. "Sitt ned,
fast jag icke mera har en stol, som är min egen att
bjuda dig," tillade han, öfvervinnande sin första känsla
af förödmjukelse, och sopade med sitt förkläde bort
hyfvelspånen ifrån kistan bredvid sängen.
Martha satte sig helt tyst, i det hon med sin grå
bomullsvante borttorkade en tår, som framträngt i
hennes ärliga ögon, vid minnet af fordna dagar och
åsynen af sin gamla husbondes åldrade och torftiga
utseende och fattiga bostad.
"Jag har inte vetat, att fabrikören fanns i stan,
och nu återfinner jag honom så här."
"Och huru kommer det till, att du nu kunnat
söka rätt på mig?" inföll gubben som, orolig för limmet,
hvilket borde begagnas innan det stelnade, återgick
till sitt arbete, att åt värdinnan hopsätta en stol, som
kroggästerna massakrerat.
"Åh, herr Hage, jag kommer hit ifrån någon,
som länge tänkt på er, som icke vill, att ni längre
lefver på detta sätt i nöd och arbete ... som älskar er
och minnes er kärlek med barnslig tacksamhet och som
vill se edra sista dagar lyckliga och sorgfria," sade
Martha med en viss vältalighet och tydligen stolt och
lycklig öfver det uppdrag hon åtagit sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
