Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Drömmen om försoning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
658 JEANKXNGEN.
späda guldlockiga barnet, som vi lemnade för tjugosju
ar sedan och hvars tillvaro och börd ingen anade,
skall innan kort vara herre till Tallfors och alla de
gods, som han skall veta att försvara. Det är mer
än åtta dagar sedan brefvet åtgick; han bör kunna
vara här när som helst. Då han kommer, Ulrika,
skall du genast föra honom hit in till mig."
Ett skimmer af glädje flög öfver den gamla
tjenarinnans ansigte; minnet af den enda varelse, hvars
ömhet hon hoppats vinna och ifrån hvilken hon likväl
nödgats skiljas, fylde hennes ögon med tårar.
"Jag förstår. Må Gud välsigna vår unge husbonde!"
hviskade hon, glad att ändtligen en naturlig och sann
känsla uppenbarade sig i hennes matmors hjerta.
Markis -Zorillas kammartjenare hade tagit cigar-
retten frän sina tjocka läppar och nedsatt sin herres
kappsäck på golfvet i det rum, som Nathanael anvisat
honom. Han lade nu armarna i kors och satte sig
ned helt lugnt ofvanpå den skinnklädda kofferten, under
det han med utspända kinder blåste en massa rök
framför sig, med en min af oförskämd och sorglös
lathet, som gaf honom långt mera likhet af en lasaron
i Neapels hamn, än af en hyfsad kammartjenare.
Den njutning han synbarligen fann i sin ogenerade
ställning och sitt "dolce farniente", räckte emellertid
icke många minuter, ty dörren öppnades och i det-
samma stod signor Giuseppe rak, vördnadsfull och
städad framfor sin herre.
"Är du fullkomligt säker, att intet annat bref
sedan afgått härifrån?" frågade Zorilla, i detsamma
han satte sig ned för att framfor den gamla fläckiga
väggspegeln ombyta halsduk och borsta sitt hår.
"Ja, monseigneur: postbudet, som jag på er be-
fallning sjelf bevakat, allt sedan vi kommo hit ned på
trakten, lemnade mig sin väska i går och ni öppnade
den sjelf. I dag har ingen post afgått."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
