Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Drömmen om försoning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DRÖMMEN OM FÖRSONING. 671
jag ville bereda dig, såsom medel att derunder tjena
vår sak, fortfor du då i det val du gjort att tillbringa
ditt återstående lif i det lilla klostret Frauenwörth ?
Dina tänkesätt öfverensstämma också med detta va],
jag finner det. Nåväl, i dag en månad härefter väntar
jag dig der; jag tvingas nu, som du vet, att lemna
dig, men jag reser emellertid med lugn, då jag hör
din hänförelse, din eldiga tro, som icke är annat än
grunden för vårt heliga brödraskaps syfte och mål,
ehuru du ännu icke fattar detta. Du skall emellertid
med dessa tänkesätt kanske bättre kunna gagna oss,
än du sjelf anar. Ditt,kall, din bestämmelse är stor,
du skall utan tvifvel blifva en af våra mest framstående
och verksamma medlemmar. Jag hade tänkt mig en
furstekrono öfver din hvita panna, den skulle passat
lika väl, som kejsarinnans diadem på den sköna gref-
vinnans af Teba hufvud, men - det är en annan
krona, om hvars oförgängliga strålar du drömmer. Må
ske; din ära, din lycka kan icke skiljas från vår."
Juanna, som häpen, med uppmärksamma och för-
vånade blickar betraktat italienarens förändrade uttryck,
’lyssnade tyst och misstänksamt till denna allt för illa
utförda frontförändring, hvilken ännu skulle rädda
skenet af den moraliska makt, som han ohjelpligt fann
sig hafva förlorat, och ett drag af vemodig satir flög
öfver hennes melankoliska ansigte, då» han fortfor:
"Farväl, min dotter, var varsam i ditt handlings-
sätt emot lord Greife och kom ihåg, att du icke har
rätt att förakta deu förmögenhet han lemnar dig; det
är icke för dig, det är för oss, och du skall göra reda
derför."
Zorilla lade sin hand, tung och iskall som ett liks,
på Juannas hufvud och hon böjde sig ned och förde
tyst och mekaniskt till sina läppar det svarta korset,
som hängde på hans bröst.
Ännu ett par sekunder betraktade han uppmärk-
samt och tvekande hennes kalla och orörliga ansigte,
hvars ögon icke mötte hans, gjorde med handen en
afskedshelsning och lemnade rummet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
