- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Fjerde delen. Jernringen. /
681

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Drömmen om försoning.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DRÖMMEN OM FÖKSOKING. 681
beherrskad af sin rörelse och utan att gifva akt på
baronens bitande afbrott.
"Ja, det är verkligen svårt att förstå, då Mathilda
sjelf bevittnat din triumf, sjelf sett dig vid den för-
tjusande Stellas fötter!"
"Du ljuger! Det är icke möjligt! Ack, om det
vore sannt; då visste hon, att jag vaknade ur mitt
sinnesrus, att minnet af henne skingrade min yrsel, att
jag flydde och att jag älskar henne mera varmt, mera
hängifvet än någonsin!"
"Nå, mdn detta går öfver menniskoförstånd!"
utropade baronen, uppriktigt förvånad. "Du blir en
evinnerlig symbol för den äktenskapliga troheten, hvil-
ken låter sjelfva den kyske Josef förblekna; men detta
är icke möjligt! . . . Du skulle hafva betackat dig och
verkligen flytt undan för den skönas kärlek! Det är
så, att man kan dö af skratt!" tillade han, i sjelfva
verket mer böjd för harm än munterhet.
"Tig, och svara mig, då jag ännu en gång frågar
dig: Hvar är Mathilda?" röt Ellis, ångrande sin ofri-
villiga bekännelse.
"Jag har ju sagt dig, att hon var närvarande vid
ditt möte med Stella..."

*


"Och det var du, som visade henne dit och sedan
bortförde henne, då hon ansåg mig otrogen?"
"Hvilken gissningsförmåga du utvecklar!"
"Jag vill gifva dig ännu ett prof på denna för-
måga. Jag gissar, att en af oss aldrig kommer ut ur
detta rum," inföll Ellis ursinnig och med denna ytter-
lighet af förvirring och vrede, hvaruti eljest lugna och
betänksamma lynnen stundom falla, i det han hastigt
uppläste ett litet poleradt schatull, som stod på hans
skriflbord, tog tvenne pistoler derur och stälde sig med
dödsblek panna och sammanbitna tänder framför baron
Emmerik.
Baronen bleknade, men det var egentligen icke af
feghet; hans kallblodighet, som ett ögonblick svikit
honom, i det hans hat till Ellis kommit honom att,
glömmande all férsigtighet, ännu mera öka den för-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:48:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/4/0683.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free