Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hon svarade ingenting, men förde de långa
knotiga händerna öfver ansigtet och andades tungt och
med svårighet.
Den gamle prosten framtog emellertid ur sin bordslåda
ett vaxljus, som han tände, och ersatte dermed
den nedbrunna och flämtande veken i staken, tog en
flaska vin, som han hade förvarad i ett hörnskåp, och
hälde deraf i glaset, som stod bredvid ölstånkan af trä
på bordet.
"Drick litet, jag tror det skall göra er godt, ni
ser alldeles medtagen ut," fortfor han vänligt, i det
han försökte föra glaset till hennes läppar.
Dessa läppar voro torra och fasttryckta vid
tandraden som på ett lik, och han förvånades, att några
dagars sjukdom kunnat så förhärja hennes ansigte.
Hon drack och tycktes känna sig något upplifvad,
ty hon sträckte på sina styfva lemmar, lutade sig emot
stolens ryggstöd och sade långsamt:
"Haf den godheten att noggrannt uppteckna hvarje
ord, som jag vill säga er; men tiden skyndar, jag har
endast några timmar, som tillhöra mig, och min
berättelse är lång."
"Men, min fru, ni ser mycket sjuk ut, jag fruktar,
att ni icke skall uthärda denna ansträngning, vill
ni icke vänta?"
"Vänta!" sade qvinnan, med någonting liknande
ett leende. "Vänta! Ha, det är just det jag gör. Ser
ni icke att döden redan håller mig omsluten, och att
själen genom viljans makt dröjer qvar på gränsen
mellan tvenne verldar, för att låta en redan stelnad
tunga frambära sitt vittnesmål om den lefnad, som
redan är förbi, på hvars skuldregister den första
gryningen från en annan sol redan börjat falla, men
skrif ... skrif och låt mig ännu en gång begagna
minnets hemlighetsfulla makt, för att genomflyga dessa
flydda år, der kärlekens luftiga rosenfärgade
molnflockar jagas och betäckas af brottets och qvalens
tunga mörker! Ja brottet och qvalen, ty de följas åt,
båda hafva inrymts i mitt hjerta, men upptäckten att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
