Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utan hennes vetskap och samtycke, har aldrig ett
ögonblick slocknat i myladys själ och liksom upptagit
hela hennes lif och tillvaro.
"Squire Leihtinton gifte sig sedan icke långt
derefter med en mycket vacker italienska och förde sin
hustru till England. De båda unga fruarna sågo
hvarandra ofta ute i sällskapslifvet, och den förbittring
och plåga, mylady kände dervid, var kanske mycken
anledning till hennes beslut att, ännu som ung, draga
sig ifrån verlden och aldrig lemna Aukwoodhouse, der
hon beständigt vistades med sina barn.
"Flere år derefter, då den unge kaptenen Robert
Leihtinton förälskade sig i myladys dotter oeh friade
till henne, fick er mormor ändtligen ett tillfälle att
utgjuta någon del af sitt så länge närda vanmäktiga
hat emot hans far, i det hon på det mest förolämpande
sätt afslog hans anbud.
"Då den uppretade unge mannen, i stället att
underkasta sig sitt öde, öfvertalade sin älskarinna att
fly med honom ifrån sin stränga och icke särdeles
kärleksfulla mor, rågade han naturligtvis måttet af
den gränslösa förbittring, som jäste i den gamla fruns
sinne, och hon ville aldrig återse eller förlåta sin
dotter, och icke ens höra Leihtintons namn nämnas.
"Det förefaller mig likväl, som om hennes man,
lord Hawerfield, i sin kärlek icke egt en tillräcklig
ursäkt, för att så der narra sig till hennes hand,"
sade jag, som med lifligt intresse åhörde denna
kärlekshistoria ifrån en förgången tid, hvilken inverkade så
olyckligt på min egen.
"Nej, det kan väl tyckas så. Också tror jag icke,
att den stackars hederlige och vekhjertade lorden hade
mycket skäl att prisa den lycka, han så obetänksamt
förskaffat sig, han lefde endast några år och vistades
blott sällan tillsammans med sin fru."
"Men squire Leihtintons son, min far, Mary?"
"Ja, han var också vacker; till sättet liknade han
mycket sin far, men han hade sin mors svarta
smäktande ögon, alldeles som ni har, miss Agnes, och kanske
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
