- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Femte delen. Psykologiska gåtor. /
77

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


"Jag hörde det försvinnande bullret af mr
Mertons vagn, som i häftig fart rullade bortåt landsvägen,
och vände mina steg tillbaka till slottet.

"Med nedsänkt hufvud vandrade jag framåt allén,
då någonting glänsande framför min fot fäste min
uppmärksamhet.

"Jag lutade mig ned och igenkände samma lilla
flaska, hvilken jag helt nyss sett i mr Mertons händer,
och som han nu i sin brådska och tankspriddhet för
andra gången tappat.

"Utan att egentligen tänka derpå, upptog jag och
stoppade den i en af podierna under min klädning
och fortsatte min väg till slottet.

"Man hade redan tändt ljus i salongen,
middagsklockan ringde, och orolig öfver mitt dröjsmål,
skyndade jag uppför trappan, för att kläda om mig till
middagen"

*



"Besynnerligt nog sysselsatte mig tanken på den
möjlighet till befrielse som jag förkastat, och
föreställningen att finna ett annat hem, tills Percy erbjöd
mig Oukwoodhouse som mitt eget, och mer än jag
sjelf kunde förstå, gjorde det småaktiga och lumpna
tyranni, hvarunder jag suckade, allt mera plågsamt
för hvarje dag.

"Det föreföll mig obegripligt, huru jag kunnat
uthärda under tvenne år att exerceras som ett
skolbarn, att icke ega frihet att hvarken tala eller tiga,
att ständigt vara mål för sarkasmer och tadel, utan
att någonsin lyckas vinna ett gillande ord eller en
vänlig blick, på samma gång det syntes mig lika
besynnerligt, att den gamla frun aldrig tröttnade att plåga
mig och uppreta sig sjelf.

"En vecka hade förgått sedan mr Mertons frieri.
Jag visste icke, om mormor haft någon kunskap derom,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:49:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/5/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free