Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fruktat att väcka sin döda matmor, dörren till hennes
sängkammare.
"Jag hade aldrig under de tvenne år jag vistats
i huset varit inne i detta rum. Intrycket deraf och
dess minsta detaljer, uppfattade under några minuter,
de första och sista jag vistades der, inpräglades i mitt
minne med samma noggrannhet som om jag burit en
spegel inom mig.
"Denna spegel är ännu lika klar, och bilderna
deri framstå med samma trohet, som i det ögonblick
de föllo derpå.
"Jag ser i detta ögonblick det stora rummet, i
den hemska dagern ifrån de med hvita lakan redan
förhängda fönsterna, den något svartnade djupa
taklisten med sina gipsrosetter, den klumpiga lampan i
taket med sitt mattslipade glas och messingsarmar med
gula vaxljus, som i en kyrka, de tunga mörka
möblerna och den djupa alkoven med sin stora och breda
säng, dit miss Spencer nu ledde mig.
"Man har talat om mördares förfäran vid åsynen
af deras liflösa offer, om den ovilkorliga fasan, om
ångern och fruktan, och att döden försonar och låter
oss glömma alla den dödes fel. Det är måhända sannt,
men jag har ingen erfarenhet deraf. Är jag ett
sådant vidunder af grymhet och förhärdelse? Kanhända,
jag förmår icke döma om hvad jag icke förstår. Jag
vet endast, att jag ännu i detta ögonblick hatar minnet
af denna qvinna, oaktadt hon varit död i trettio år,
och att jag hatade henne ännu mera derför, att
hennes elakhet förledde mig att döda henne. Ja, hur
orimligt det möjligen kan förefalla, men jag kände
ingen rörelse af ånger, blott af vedervilja och afsky,
då miss Spencer, med en andäktig suck, upplyfte den
hvita duk, hvarmed man öfverhöljt den dödas blånade
och vanstälda ansigte.
"Och likväl var jag då ung, endast tjuguett år,
och det var jag, jag, som mördat henne, åtminstone
var jag då fullt öfvertygad derom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
