- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Femte delen. Psykologiska gåtor. /
136

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Hedda undrade inom sig, om Astley skulle blifva
mycket sorgsen, men han hade just aldrig visat mycken
tillgifvenhet för sin mor, och mamsell Petronella
beklagade honom, som nu icke hade det minsta arf att
vänta efter modern, och genom hennes död förlorade
det understöd han hittills haft.

Ett par timmar derefter for prosten till Svaneholm.
Det var alls ingenting ovanligt, ty den gamle baron
Maclear, som var ungkarl, fann ofta tiden ganska
lång och var mycket road af sin fordne
akademikamrats sällskap. De voro gamla vänner och brukade
ofta tillbringa de långa söndagseftermiddagarna
tillsammans vid schack- eller brädspelet.

Emellertid gälde prostens besök i dag mera den
unga läkaren, som för tillfället vistades vid herrgården,
än den gamle baronen, hvars opasslighet han
dessutom kände.

De tre herrarne voro länge tillsammans, och
konversationen var mer än vanligt lifvad.

Det var tydligen något ämne, som särdeles
intresserade dem, och betjenten, som lyssnade i rummet
utanför, hörde några fragmentariska yttranden, hvaraf
han drog de mest besynnerliga slutsatser.

"Bror måtte hafva misstagit sig," sade prosten
så häftigt och med så hög röst, att den halfsofvande
betjentens uppmärksamhet först väcktes.

"Nej, min ärade farbror, jag är fullkomligt säker,
att hon var död," svarade doktorn bestämdt.

"Men min kära doktor, ni är ännu ung och
oerfaren; man har ofta hört dylika förhastade omdömen,"
ljöd den gamle baronens låga och långsamma röst.

"Jag medger det, ehuru man i detta fall har
fullkomligt säkra tecken, och vetenskapen bör åtminstone
aldrig vara utsatt för dylika misstag."

"Men för tusan, hur vill ni då förklara hennes
besök hos prosten, sex timmar efter hennes död?"

"Såsom en vision, en fantasi, framkallad af hans egna
tankar på den besynnerliga qvinnan, och ett öfverretadt
nervöst tillstånd, en dröm möjligtvis, helt enkelt."

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:49:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/5/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free