Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
honom plågsamt och svårt att meddela Astley
upptäckten, att den, hvilken han ansett som sin mor och
bemödat sig att älska som en sådan, var en mörderska,
en tjuf, som stulit honom sjelf, hans föräldrars lycka
och hans eget namn, som beröfvat honom allt hvad
som ger lifvet värde och lemnat honom endast
tillåtelsen att lefva.
Han hade derför inskränkt sig till att berätta
Astley, att den döda i verkligheten icke var hans mor,
utan endast en slägting, som upptagit honom, och
denna underrättelse tycktes, i stället att bedröfva,
snarare lyfta en tyngd från den unge mannens hjerta.
Den lifliga och naturliga nyfikenhet och det
intresse Astley visade att erfara allt, hvad den döda
qvinnan förtrott hans fosterfar, syntes emellertid väcka
ett visst bryderi och obehag hos den hederlige farbror
Jöns, som genast kom Astley på den tanken, att detta
förtroende var smärtsamt och sårande för honom sjelf.
Han hejdade derför sina frågor och qväfde sitt
ifriga begär, att ändtligen få lära känna sin familj och
sitt verkliga namn, i fall han egde rätt till något, och
nöjde sig med prostens hjertliga försäkran, att han
snart och otvifvelaktigt skulle meddela honom hans
fostermors bekännelse.
Familjen var nu samlad i "dagligstuan", och
ehuru Astleys ansigte såg något mera tankfullt och
allvarsamt ut än vanligt, så kunde man just icke
märka någon sorg deri, och hvar gång hans mörkgrå
ögon träffade Heddas, blixtrade det till deri så varmt
och bländande, att den unga flickan måste nedslå
sina blickar.
Han hade nyss slutat ett parti schack med
farbror Jöns, och de båda herrarne spatserade nu fram
och åter i den lilla låga salen, medan Hedda, vid
skenet ifrån ett enda talgljus, var sysselsatt att öfver
en lång trästicka sammansno bomullsgarn till ljusvekar
för det blifvande stöpet.
Hon hade en garnhärfva i knäet och en trästol
framför sig, vid hvars rygg den spetsiga ljusstickan var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
