Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"Nåväl! Jag begär icke bättre än att bli
öfvertygad om mitt misstag, att kunna se den med dina
ögon. Hjelp mig att uppdaga sanningen, och du har
räddat mig."
"Visa mig blott den chimér, hvaraf du lider,
berätta mig allt; du tänkte alltjemt på den maskerade
juden, en halffull bodbetjent förmodligen, som troligen
aldrig drömde om den storartade verkan hans
uppträdande på maskeraden haft."
"Kanhända. Emellertid kunde jag icke glömma
honom, och det besynnerliga intryck, han gjort på mig
och som förstärkts genom mina feberdrömmar, fortfar
alltjemt ännu, sedan jag tillfrisknat.
"Då jag kunde gå ut, gjorde jag alla möjliga
bemödanden för att få reda på hvem denne person
varit, men allt förgäfves. Jag vände mig till polisen,
jag uppsökte de personer, som fört honom ur salen,
men ingen kände honom, man trodde, liksom jag, att
det varit en tysk handelsbetjent, troligen en resande,
och det besynnerligaste var att flera bekanta, som jag
sett i salongen vid tillfället, icke märkt honom, och
påstod att det var en liten svart djefvul med röd
mössa och lång svans, som stält till oväsendet och
blifvit utvisad.
"Jag hade också verkligen sett en sådan figur,
men utan att fästa någon uppmärksamhet vid den,
och att han icke var densamma, hvilken uppträdt i
pierrokostym, ansåg jag fullt säkert.
"Jag skulle emellertid sjelf blifvit oviss om hela
uppträdet på maskeraden — förvillad som jag var af
mina envisa feberfantasier, hvilka läto mig förblanda
verkligheten och inbillningen till den grad, att jag
icke visste hvad som tillhörde det ena eller andra —
om jag icke haft stödet af deras vittnesbörd, som fört
ut honom ur salen och sett honom aflägsna sig, ännu
grälande och svärjande öfver sin förlorade peruk."
"I detta fall kan icke heller jag hjelpa dig, ty
som jag var upptagen af turkinnan ifrån Lappgränden,
så såg jag ingenting, och då jag kom ned och träffade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
