Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"Åh, bevars! Inte kan jag känna igen fruntimret,
det bedyrar jag herrn, och inte tänker jag
säga ett ord till någon lefvande själ, efter som herrn
är så fasligt noga. Jag kan väl förstå, att det lär
varit ett riktigt fint fruntimmer, efter som..."
"Min goda fru Lund, är frun riktigt säker, att
det var ett fruntimmer?"
"Ja, hvad skulle det annars vara?"
"En karl, naturligtvis."
"En karl? Visst var hon bra lång ... men herrn
vill bara blanda bort saken. En karl går väl icke
hvitklädd i alla fall?"
"Hvitklädd? Men det brukar just icke fruntimmer
heller vanligtvis. Hon skulle ju då se ut som ett
spöke?"
"Ett spöke!" utropade tvätterskan, tydligen
träffad af en alldeles ny idé, som syntes henne lika
pikant som den första. "Ett spöke! Kors i all min
dar! Nu minns jag, att portvakterskan också sett
något besynnerligt för en tid sedan."
"Hvad hade hon då sett?" inföll jag, redan
ångrande mitt förhastade ord och inseende, att om saken
slog in på detta kapitel, så skulle jag aldrig få någon
reda derpå.
"Jo, hon vaknade härom natten," fortfor fru Lund
lifligt, "vid att någon ringde på porten. Hon gick ut
för att öppna, men kunde alls inte få in nyckeln, utan
sedan hon bråkat en stund, frågade hon hvem som
ville in, men hon fick intet svar, och som hon trodde,
att någon förbigående ringt af okynne, så gick hon in
igen. Men hon hade icke väl kommit in och stängt
dörren efter sig, förrän hon hörde porten der ute
öppnas och stängas helt sakta.
"Hon blef nyfiken att se hvem det var och lyste
ut i gången med ljuset, som hon ännu höll i handen."
"Nåväl, hvad såg hon då?"
"Jo, hon såg en menniska eller hvad det var,
helt hvitklädd allt igenom och hvit i ansigtet som
krita, med ögon som sågo ut liksom tvenne svarta kol,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
