- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Femte delen. Psykologiska gåtor. /
176

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


"Det olyckliga ordet "spöke" hade förderfvat allt;
jag var icke längre i stånd att ta en riktig och
sanningsenlig uppgift om hvad, eller hvem den nu
alldeles förvillade tvätterskan sett eller hört, och att
vända sig till portvakterskan skulle icke lyckats bättre;
att af tvenne gamla pratlystna qvinnor få en redig
och tillförlitlig berättelse, sedan tanken på en spöksyn
fått insteg i deras sinne, var rent af otänkbart,
och jag hade dessutom en ytterlig motvilja att göra
affär och offentlighet af saken.

"Sedan jag skrattande försäkrat fru Lund, att jag
alls icke mottog några spöken i mitt rum, hvarken
nätter eller dagar, afskedade jag henne med en
passande ersättning för hennes besvär och en min, som
förmodligen återlifvade hennes första tanke om sin
nattliga syn.

"Rädd för åtlöje och sqvaller och med en hemlig
och obestämd misstanke, att min mystiska fiendes hela
afsigt gick ut på något dylikt, valde jag hellre att
bland husets invånare gälla för en libertin, än en löjlig
andeskådare och fantast.

"Emellertid var jag långt ifrån att känna denna
öfvermodiga munterhet och hånfulla misstro, som jag
låtsat inför tvätterskan. Jag insåg naturligtvis, att i
hennes berättelse låg mycken öfverdrift och förvirring,
men äfven om jag reducerade hvad hon sagt till det
minsta möjliga grand af sanning, så egde den i alla
händelser en förvånande likhet med mina egna orimliga
föreställningar om den hvita pierrons sällsamma
uppenbarelser.

"Dessa båda nattliga besök, konstaterade af de
sällsamma visitkorten, skulle utan tvifvel förorsakat
mig ännu mera oro och grubbel, om icke vid denna
tid ett annat och lifligare intresse väckts inom mig.

"Jag hade nemligen en dag, långt bort på en
aflägsen gata, i ett fönster mellan några blomkrukor
upptäckt ett rosenfärgadt och ungdomligt ansigte, till
hälften doldt af en snöhvit gardin, och detta ansigte,
hvars behag förtrollade mig ifrån första ögonblicket,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:49:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/5/0178.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free