- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Femte delen. Psykologiska gåtor. /
183

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vacker, der hon nu så ledigt och behagfullt smålog och
pratade med den afskyvärda engelsmannen, hvilken
redan med en gammal bekants förtrolighet promenerade
vid hennes sida.

"Emellertid hade hon åtminstone igenkänt mig, då
jag helsade; jag såg det tydligt, och hon gaf mig
till och med ännu en hastig blick, i detsamma hon
aflägsnade sig.

"Huru hade hon väl upptagit mina promenader
utanför hennes fönster; jag var alldeles okunnig derom,
och tanken derpå samt planer för framtiden höllo
mig vaken långt öfver den tid, som doktorn anbefall,
allt under det jag gjorde filosofiska anmärkningar
öfver menniskonaturens materiella beskaffenhet, som
låter kärleken väckas af ett par vackra ögon.

"Hvad visste jag väl om denna flicka, som gjorde
henne förtjent af den kärlek, jag redan gaf henne?
Hon kunde ju vara en inskränkt och själlös fjolla,
fåfäng, lumpen och kokett, utan någon af sitt köns
dygder, utan förmåga att bibehålla eller skapa lycka
af den passion, hennes skönhet väckt."

"Men jag tycker emellertid," inföll Alf småleende,
"att du var bra sträng i dina betraktelser. Min Gud,
om man icke skulle få älska de vackra, hvem skulle
man då älska?"

"Den hvars själ och sinne sympatiserade med oss,
den, med hvilken vi kunde blifva lyckliga."

"Åja, det är mycket bra. Men huru skall man
kunna gå och vänta med sin kärlek, ända tills man
kommit under fund med en så tvifvelaktig och brydsam
sak? Det är i alla händelser så, att qvinnorna
fått behag enkom för att väcka vår beundran och kärlek,"
tillade den unge kandidaten, med säkerheten hos
en ung man om tjugoett år.

"Att väcka vår sinnlighet, borde du säga. Och
det var äfven endast denna, som Sara väckt hos mig,
jag är nu fullt öfvertygad derom, men saken är, att
vi förblanda dessa båda känslor, och för att tillfredsställa
den ena uppoffra vi den andra för hela lifvet."

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:49:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/5/0185.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free