- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Femte delen. Psykologiska gåtor. /
197

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. - 3.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

uppmärksamhet fästes vid vår egen båt, som var nära att
kantra, och hvars segel doppades i vågorna.

"Då jag åter vände mina blickar till den andra
båten, voro vi redan långt aflägsnade derifrån, men
jag kunde likväl tydligt urskilja, att endast en person
fanns deri.

"Dess segel voro emellertid ännu nere, den dref
på vågorna, och det tycktes, som om den beslutsamme
fiskaren ännu sökte efter sin försvunne kamrat.

"Vinden hade sprungit om, det blåste hårdt, och
vi kunde icke, äfven om vi velat, återvända till den
lilla bugt mellan klipporna bakom skäret, dit den
andra båten tycktes ämna sig; vågorna gingo höga,
och snart förlorade vi den alldeles ur sigte. Blåsten
hade öfvergått till en verklig storm, och först vid
middagstiden kommo vi tillbaka till Gustafsberg, frusna
och genomvåta af det salta hafsvattnet, som
oupphörligen spolat öfver oss.

*



3.



"Det var en helt oväntad utgång på mitt äfventyr,
en utgång, som lemnade mig i samma mörker och
villrådighet som förut, men som likväl gaf mig visshet
om, att jag hade att göra med en mensklig varelse af
samma natur som jag sjelf, om han också var den
mest besynnerliga och listiga skälm, som någonsin
funnits.

"Ja, så trodde jag då, och denna tro lät blodet
flyta med raskare fart i mina ådror, och mitt hjerta
klappa af mod och glädje. Jag ville tusen gånger
hellre slåss på lif och död med hvem som helst, om
jag endast såg min fiende ansigte mot ansigte; men
att i nattens dunkel, under en sällsam dvala, känna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:49:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/5/0199.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free