Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sig beherrskad af ett fantom, en skugga, en vampyr,
hvars kalla, själlösa ögon isade märgen i mina ben
och höll mig fången i en sällsam förtrollning, det var
mer, än mina krafter och mitt mod uthärdade, och
jag hoppades nu att vara befriad derifrån.
"Dåraktiga hopp, det räckte icke länge! Dagen
derpå rapporterade Holger, att den fremmande karlen,
som kastat sig i hafvet, verkligen sjunkit som en katt
med en sten om halsen, efter hvad Matts berättat,
och att han icke ens i stormen kunnat få rätt på
hans lik, ty hafvet var strax invid skäret just på det
stället mycket djupt.
"Matts hade tillagt, att han "måtte haft ett djefla
ondt samvete, eftersom han vräkte sig i vattnet,
utan att kunna simma, bara derför att man prejade
honom an".
"Jag tänkte nästan detsamma som Matts, ehuru
jag naturligtvis icke kunde sätta fullt tillit till hans
utsago; ty den, som kunde komma in genom låsta
dörrar, komma och försvinna, huru han behagade, och
med sina gemena röda ögon utöfva en makt, som hela
min vilja och ansträngning icke förmådde besegra, den
kunde också ganska väl låtsa sjunka i hafvet framför
mig, och sedan flyta i land som en barkbit, helt
torr och välbergad.
"Jag kunde så mycket mindre sätta tro till hans
död, som han ett par nätter derefter åter stod vid
min säng och tutade i mina öron sitt eviga: "Gif mig
igen min peruk!"
"Allt hopp att bli befriad ifrån honom var således
fåfängt. Emellertid kunde jag icke förklara den ytterliga
rädsla, han visat för mig; det tycktes mig nästan,
som om min åsyn på honom haft samma verkan som
hans på mig. Hvaraf kom detta? Skulle jag kunna
under dagen ega samma makt öfver honom, som han
under natten egde öfver mig, eller voro vi båda offer
för en infernalisk lek af någon afgrundsande, som lät
oss ömsesidigt plåga och förskräcka hvarandra?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
