Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"Men hon mottog det ju icke. Om saken icke
förhåller sig annorlunda, än du nu berättat, kan ju
flickan vara temligen oskyldig. En egenkär och
oförskämd drummel som Darney kan rätt väl komma in i
hennes trädgård, utan att hon gifvit honom minsta
anledning dertill."
"Jag tänkte just detsamma, i synnerhet som jag
såg henne nästan ögonblickligen tillsluta fönstret, men
då jag sedermera hörde dem nere i biljarden bry
Darney och såg huru han upptog saken, så föresatte
jag mig att uppoffra ännu ett par nätter, för att stadga
min öfvertygelse, innan jag nämnde något åt dig."
"Nåväl, såg du honom återkomma?"
"Ja, och denna gång blef han bättre mottagen."
"Är du säker derom? Vid ditt lif, Bojser, säg
sanningen. Är det möjligt, att hon ..."
"Se så, öfverdrif nu icke saken, utan låt mig
berätta dig just jemnt så mycket, som jag är fullt
säker på."
"Och det är?"
"Att jag rätt många nätter väntade förgäfves, och
ingen syntes till. Fönstret hölls öppet endast en liten
stund, och stängdes sedan af en fin och hvit hand,
hvars bara runda arm jag hade tillfälle att beundra,
och sedan drogs gardinen igen innanför; men i natt
såg jag honom åter komma balanserande på stången,
med en säkerhet och vighet som skulle gjort heder åt
en akrobat och, alldeles som sist, tyst och smidigt
smyga sig fram till fönstret, som just då ännu stod
öppet. Äfven nu tycktes hon vilja stänga detsamma,
men han hindrade det troligen, och hon var rädd att
göra buller; allt nog, jag såg, att han lutade sig in
öfver fönsterkarmen, och såg hennes arm, som lyste
bar och hvit i skymningen, läggas omkring hans hals.
De stodo så några minuter; äfven nu hörde jag henne
hviska några ord, men i en helt annan ton än sist,
och de skildes åt. Han smög sin väg på samma sätt
som förra gången, och hon stod ännu qvar i fönstret
ett ögonblick, sedan han var borta."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
