- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Femte delen. Psykologiska gåtor. /
213

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lampa, som var så mycket nödvändigare, som man
icke ens ansett nödigt att anbringa några fönster i
rummet.

Skrifvaren uttalade helt tyst den främmandes
namn, liksom han varit en konspiratör, kommen till
ett hemlighetsfullt, politiskt möte, och mr Crawford
steg upp och närmade sig stilla och ljudlöst, liksom i
öfverensstämmelse dermed.

Juristen var en liten spenslig person, med glesa,
ljusröda polisonger och tunnt, rödt hår, som stod ut i
en tofs på hvardera sidan om hans skalliga och blanka
hjessa och gjorde, att hans temligen stora hufvud, med
de flata öronen, såg ut som en mathemtare.

Han bemödade sig att öfver sina glasögon med
guldbågar granska sin gäst, men då detta icke tycktes
lyckas rätt bra, sköt han dem sakta upp i pannan,
fäste sina små ljusgrå ögon på Astley, under det han
sammanknäppte sina fina och vackra händer öfver sin
ljusa väst, och sade artigt:

"Hvarmed kan jag tjena er, mr Astley Cameron?"

"Jag kommer till er, mr Crawford, för att utbedja
mig några upplysningar."

"Aha, ni är utländing, kan jag höra!" sade
juristen, tydligen kännande detta medlidsamma förakt,
som hans landsmän så ofta visa öfver oförmågan, att
riktigt framgurgla de förtjusande engelska strupljuden.

"Jag tror mig vara engelsman, men jag är uppfostrad
i Sverige, och vänder mig till er i anledning
af er forna egenskap af juridiskt biträde åt den aflidne
lord Percy Hawerfield."

"Min far hade i fyrtio år de Hawerfieldska affärerna
om händer; jag ärfde denna befattning redan under
den gamle lordens lifstid, och jag fortfar ännu att ega
hans sons förtroende."

"Hans sons?" utropade Astley bestört.

"Hans son, den unge lord Astley Hawerfield."

"Lorden har då haft två söner?"

"Nej, aldrig. Detta är hans enda son."

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:49:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/5/0215.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free