Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Om det verkligen varit den hämdfulla mrs Mertons
mening att bedraga honom med ett falskt föregifvande,
så var han naturligtvis icke det utsedda offret, utan
endast medlet för hennes fortgående hämd på en familj,
som hon hatade; förbittrandet af hans lif var en
småsak, en obetydlighet för henne, men beräkningen af
styrkan i det medel hon valt var fullkomlig; ty det
är icke lätt att lemna förhoppningar, hvilkas perspektiv
äro rikedom och rang, och det frö till tvedrägt, strid
och skandal hon utsått, skulle utan tvifvel blifva
fruktbart.
Om han icke var lord Percys son, hvems var
han då? Hvarför skulle mrs Merton hafva uppfostrat
honom? "Lord Astley hade åtminstone ingen bror,
som egde rätt till hans fars namn", hade Crawford
sagt. Skulle möjligen de första gissningarna om hans
härkomst vara sanna, skulle denna qvinna likväl vara
hans mor? Nej, nej! Astley sprang upp ifrån soffan
med fuktig panna. Dessa tankar qväfde honom, han
ville icke längre fördjupa sig i fåfänga gissningars
qvalfulla mörker.
Utan vänner eller ens bekanta i den stora främmande
staden, var Astley emellertid inskränkt endast
till sitt eget omdöme och förstånd; och som vanligt
menniskoförstånd, det må nu vara huru aktningsvärdt
som helst, alls icke gagnar i juridiska frågor, så var
det ganska sannolikt, att, huru mycket han än, i sin
enslighet, i det dystra rummet vid Coventgarden,
ansträngde sin tankeförmåga, han likväl icke skulle komma
till något tillfredsställande resultat.
Det föreföll honom, som om mr Crawford, juristen,
hvilken han nyss lemnat, vore en hederlig karl på
sitt sätt, det vill säga att han höll sig till sak och
icke till person, såsom en lagkarl bör göra, och i detta
fall vore det utan tvifvel bäst att fullt uppriktigt och
med ens underkasta saken hans omdöme.
Astley var ännu i den ålder, då man har svårt
att föreställa sig, det icke alla menniskor vilja det
rätta, om de bara känna och blifva öfvertygade derom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
