Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jag skall, som sagdt är, efter några dagar kanhända
kunna säga er, om jag anser mig kunna åtaga mig er
sak. I detta fall får jag räkna på framgången. Jag
är icke rik, men, vi jurister få ofta riskera dylika
affärer, det är vårt yrke, ser ni."
Advokaten steg upp, inlade sorgfälligt den engelska
afskriften eller öfversättningen af Agnes Mertons
bikt, som Astley lemnat honom, och fyllande med
mycken gravitet den andra af sina stora näsborrar med
en lika qvantitet snus, som den första förut erhållit,
bugade han sig för Astley med ett välvilligt och
beskyddande leende och satte sig sedan ned vid sin
pulpet, under det Astley stängde dörren efter sig.
Då man är utan bekantskaper och vid klen kassa,
så är det i sanning ingenting afundsvärdt, att sysslolös
ströfva omkring gatorna i en stor stad, eller sitta
instängd på ett schweizeri eller ett hotell, och Astley
fann således tiden oändligt lång.
Han hade hunnit att vandra fram och åter på
Pall Mall och S:t James Street, beskådande den
brokiga och eleganta verld, som liksom de färgade
glasbitarna i ett kaleidoskop ständigt omvexlade och likväl
ständigt framstälde för ögat samma enahanda, och
hemkommen hade han enligt sitt löfte skrifvit till Alf
Stjerne ett långt bref, som redogjorde för allt, som
han icke hunnit meddela honom vid sin afresa ifrån
Sverige, och likväl var klockan endast sex på eftermiddagen,
dagen efter den då han varit hos mr Gibson.
Hans enda bekantskap, den glade fransmannen,
hade lofvat komma till honom på qvällen, för att i
Astleys sällskap supera tillsammans med den vackra
Zusette, men det var ännu en timme, innan hans kontor
stängdes, och Astley kastade sig gäspande på soffan,
i detsamma uppassaren inkom med hans middag.
Gossen drog fram bordet, flyttade ljusen derpå och
stälde brickan bredvid, under det han betraktade Astley
med en nyfiken och knipslug blick.
"Hvad är detta, Thim?" sade Astley, som med
förundran upptog en liten väl sammanviken och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
