Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nämde," tillade hon halfhögt och småskrattande, under
der hon obemärkt fäste sina klippska ögon på Astleys
drömmande och tankfulla ansigte.
Han hörde henne emellertid icke. Hans blickar
voro fastade på det miniatyrporträtt hon lemnat honom,
och hvars glödande skönhet hastigt genomträngde hela
hans varelse och fäste sig i hans minne, liksom en
droppe rosenolja med oemotståndlig makt meddelar sin
ljufva, outplånliga doft åt det föremål, hvarpå den faller.
Det var utmärkt väl måladt, och denna emaljlika
bild föreföll honom så varm och lefvande, att han
tillslöt ögonen, bländad af den brännande glansen deri,
som nästan hämmade hans hjertas slag.
Det gifves stundom illusioner, så fullkomliga och
obeskrifliga, att vi måste anse dem som olösliga gåtor,
sinnesrus, så hänförande, att vårt förnuft och vår
reflexionsförmåga helt och hållet suspenderas. Vår
hvardagsmenniska sjunker ned, domnad och tung som
en lerklump, och anden lefver helt ensam några
ögonblick af outsäglig fullhet och hemlighetsfull tjusning.
Dessa ögonblick äro oberoende af tid och rum, de
hafva ingenting gemensamt med vår öfriga lefnad, de
kunna härröra af passionernas yrsel eller andens
hänryckning, tillhöra Ormuzd eller Ariman, Gud eller
djefvulen.
Det var en dylik hänryckning, som lät Muhamed
genomflyga de sju paradisen, och som i detta ögonblick
hänförde Astley.
Han ville aldrig släppa denna förtjusande bild,
han stod stum och betagen och visste icke, om ett år
eller en sekund förgått, sedan man lagt den i hans hand.
"Se så, min herre, skynda er att lägga målningen
tillbaka i sitt fodral. Det var kanhända obetänksamt
af mig att släppa in er hit. Jag hör steg i trappan.
Det är troligtvis madame, som kommer hem! Skynda
er tillbaka in i ert rum, jag skall stänga dörren efter
er! Se så, glöm allt mitt tanklösa prat och sof godt!
Godnatt!"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
