Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 15.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ja, så skulle kanske hvar och en annan menniska
uppfatta saken, men — den der lottförsäljaren har en
gång drunknat och sedan lefvat upp igen, han har
röda ögon och blå naglar, och deri ligger det
besynnerliga, det hemlighetsfulla.
Alf måste småle åt sig sjelf. Var han icke smittad
af Malkolms inbillningar, och lät han icke hänföra sig
af lockelsen i det mystiska, af det berusande hoppet
att likväl till slut finna något underbart? Om han
haft mera erfarenhet och mindre öfvermod, så skulle
han kanhända icke ansett detta hopp så barnsligt.
I erkännandet af vår okunnighet ligger första steget
till vår upplysning, och om den unge läkaren icke
fann det "spöke", hvarpå han i detta ögonblick tänkte,
så skulle han kanhända finna ett annat; en gåta, som
hvarken hans vetenskap eller hans framtida erfarenhet
skulle kunna fullkomligt lösa.
Den hvita pierro’n fanns ju emellertid, och det
dyrbara chatullet var försvunnet. Detta var nu
emellertid faktiskt och måste ega sammanhang med
hvartannat, derom var Alf öfvertygad. Men om så
var, skulle juden väl då stanna qvar och sälja
lottsedlar?
Hans tankar förvillades, han försjönk under några
minuter i en villervalla af motsägelser, som lemnade
honom helt och hållet rådlös, ty det inträffar stundom,
att händelserno omkring oss likna ljusets strålar, som
äro både färgade och ofärgade, och hvaraf vi se endast
den ena sorten. På samma sätt uppfatta vi endast
en del af hvad som föregår omkring oss, då vi äro
intagna af något lifligt och ensidigt intryck, och blifva
derigenom helt och hållet oförmögna att döma om
rätta betydelsen af hvad vi erfara.
Då han ändtligen gick in för att uppsöka sin
vän, hade han likväl kommit till tvenne beslut. Det
ena var att i alla händelser dagen derpå gå till
skifferbrottet i skogen, och det andra att icke ännu
nämna någonting åt Malkolm om sitt sammanträffande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
