- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Femte delen. Psykologiska gåtor. /
336

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 17.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skönaste, ty den var min barndoms, och stränderna
omkring den lilla Svaneholmssjön, der jag i
barndomens yra fröjd plockat näckrosor, lekt bland dess
stenar och gungat i vassen, långt mera behagliga än
de kala och ödsliga stränderna af detta vilda och
brusande haf.

"Likväl intog ett besynnerligt vemod mitt sinne, då
jag ändtligen nalkades Oukwoodhouse, mina fäders slott.

"Det finnes en by, som tillhör godset, en engelsk
mil derifrån; det var der vi slogo oss ned, och
derifrån vi ämnade företaga våra forskningar i trakten.
Ifrån dess lilla värdshus är det nu jag skrifver till dig.

"Hvad min reskamrat, mr Wehler, juristen, angick,
så intresserade han sig mest för Merton Hall, som
ligger åtta eller tio mil härifrån, och ville der börja
sina spaningar efter den försvunna forna egaren, för
att möjligen finna en grund för vidare undersökningar.

"Medan Wehler andra morgonen var sysselsatt att
skrifva till sin principal, gick jag ensam ut. Jag ville
icke hafva honom med mig vid den första åsynen af
dessa ställen, som sedan flera månader spelat en så
stor och underbar rol i min inbillning.

"Jag vandrade vägen framåt, fördjupad i tankar,
då hofslagen af en häst bakom mig väckte mig derur.
Det var en liten gladlynt och rödkindad pojke, som
med vidt utbredda armar hoppade än hit, än dit på
ryggen af en gammal knotig häst utan sadel eller betsel.

"Han saktade sitt stötande traf, då han upphann
mig, aftog sin stickade yllemössa, som fallit ned öfver
ögonen, och helsade artigt, under det han betraktade
mig med nyfikna blickar.

"Du kommer ifrån byn?" sade jag, för att inleda
ett samtal.

"Den lille ryttaren strök undan sitt halmgula hår,
påsatte mössan igen och svarade:

"Ja, herre, jag är Polly Trapps Jem!"

"Och hvart ämnar du dig, efter du är ute så
här bittida på morgonen?"

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:49:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/5/0338.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free