Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 17.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"Häckarne omkring gården voro utgångna der och
hvar, gräset var långt och tofvigt mellan ruskor af
nässlor och malört, och ödslighet och vanvård hvilade
öfver det hela, med denna bedröfliga otrefnad, som ännu
icke hunnit inträda i det stadium af melankoliskt
förfall, som blifver romantiskt.
"En gammal enögd raggig bandhund klef makligt
ur sin koja och uppgaf ett ljud, som mera liknade
grymtningen af en gris än skallet af en hund, och
satte sig sedan, stum af förvåning, att med sitt ena
öga beskåda den ovanliga företeelsen af ett åkdon vid
trappan.
"Från ett fönster i flygelbyggningen tittade en
gammal qvinna ut med en vresig och förundrad uppsyn
och drog sig genast tillbaka igen, och först efter flera
minuters väntan utkom en trumpen betjent, hvars
dammiga rock och sömniga min gåfvo honom utseende af
att nyss hafva uppvaknat.
"Han förde oss helt motvilligt in i squire Emanuel
Mertons salong, och sedan vi väntat ännu ytterliga
en stund i ett stort otrefligt rum med namn af förmak,
der man tyckte sig få kramp vid betraktande af möblerna,
som alla stodo på tå, hållande kulor mellan de utskurna
klorna af sina konvulsiviskt krökta fötter och ben,
återkom ändtligen den surmulne betjenten och bad oss stiga
in, ty hans herres helsa var mycket klen och han hade
icke på flera år lemnat sina enskilda rum.
"Vi inträdde således helt tvekande och solblinda i
ett rum, der de tjocka fördragna gardinerna gjorde det
i början svårt att urskilja någonting, och hvars heta
och tunga atmosfer, uppfyld af besynnerliga
medikamentsångor, gjorde det nästan lika svårt att andas.
"Wehler, som emellertid var skickligare än jag,
att genast sätta sig in i alla möjliga förhållanden, hade
redan börjat en artig ursäkt och förklaring för vårt
besök, innan jag ännu tillräckligt lyckats urskilja det
föremål, som han harangerade, för att veta åt hvad
håll jag borde vända min helsning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
