Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 17.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"Bortbytt!" utropade gumman häpen. "Nej, aldrig
i verlden, hvem skulle kunna tänka någnt sådant. Och
hvartill skulle det väl tjena. Hvem skulle kunna göra
något sådant?"
"Hans amma i första rummet, som troligen hade
ett eget barn."
"Nej, hennes eget barn var dödt, hon var italienska
och tycktes vara en from och gudfruktig qvinna.
Huru kunde ni komma att utsäga en sådan förmodan?"
sade gumman missnöjd, och helt och hållet förvirrad.
"Åh, det föll mig bara in, eftersom lord Astley
verkligen liknar en italienare, men bry er icke om
mina ord, Mary, utan fortsätt er berättelse!... Lord
Percy och hans fru voro då här vid Oukwoodhouse?"
"Den gamla amman teg emellertid, hon syntes
tydligen träffad af mitt oöfverlagda yttrande, och var
så försjunken i förvåning eller betraktelser, att det
dröjde en lång stund, innan hon återkom i sin förra
tankegång.
"Ja, de vore här," sade hon slutligen, liksom med
våld bortjagande den plötsliga förvirring, som mina
oförsigtiga ord åstadkommit inom henne — "de bodde
i slottets vestra våning, som blifvit iordningstäld till
deras ankomst, och den lilla Astley växte och blef
mera kry för hvarje dag: han hade, som jag sade, en
italiensk bondflicka till amma, en storväxt och vacker
qvinna, som tycktes mycket älska sitt ambarn, men
jag, som ofta såg henne i parken med den lilla gossen,
hvilken låg och sof i sin korgvagn, jag märkte snart,
att hon hade kommit i kärlekshandel med mylords
kammartjenare, en mycket sprättig herre, som ville
vara fasligt fin, och som med sitt prat förvillade den
stackars flickan, så att hon ofta försummade barnet, —
Det var väl en månad eller så, som herrskapet vistats
här, då de reste bort på en fjorton dagar för att helsa
på myladys mor; det tycktes väl icke vara någon fara
vid att lemna barnet hemma med amman, så mycket
mera som hushållerskan och gamla miss Spencer voro
hemma, och båda skulle vaka öfver gossen, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
