- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Femte delen. Psykologiska gåtor. /
386

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 18.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utetalade ord, som den lugna och rena aftonluften bar
till hans öra.

Förvånad stannade han och lyssnade. Allt var
nu likväl tyst, han hörde ingenting och trodde sig
villad af det dallrande asplöfvet på kullen; men då
han lyfte foten för att varsamt närma sig de träd och
buskar, som i en temligen regelbunden rad prydde
höjden af vallen, hörde han åter några ord uttalas
icke långt ifrån sig.

Ljudet kom tydligen just ifrån den grupp af akacier,
dit han ämnade sig; och som Alf nu en gång
bortkastat alla betänkligheter vid att, på hvad sätt som
helst, söka utforska allt hvad som möjligen kunde ega
sammanhang med den hvita pierron’s hemlighet, och
de förföljelser, ifrån hvilka han lofvat befria Malkolm,
så lutade han sig hastigt ned och kröp sakta och
varsamt fram i det höga gräset, först till en stenhop,
der han var fullt skyddad för upptäckt, och sedan,
då han fann, att han ännu icke hvarken kunde se
eller tydligt höra hvad som sades under akacierna,
till några hasselbuskar, som stodo endast ett par alnar
derifrån.

Äfven här dolde det täta löfvet de talande för
honom, men han hörde nu fullkomligt väl en
fruntimmersröst, som, nästan qväfd af snyftningar, sade på
tyska:

"Du reser, o, min Gud! Och min mor skall aldrig
förlåta mig, hon jagar mig ifrån sig, jag är säker
derom."

"Nåväl, låt henne då göra det; jag har ju
tillbjudit dig att följa mig," svarade på samma språk en
sorglös och högljudd röst, som Alf med temlig visshet
tyckte sig igenkänna såsom Hawerfields, ehuru han
förut aldrig hört denne tala annat än engelska.

"Men jag kan icke lemna min gamla mor, det
skulle krossa hennes hjerta, och pater Jacques skulle
fördöma mig för evigt," återtog den första qvinliga
stämman.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:49:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/5/0388.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free