Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 23.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
emellertid att göra? Jag kan icke ignorera en dam,
som visat mig mycken vänskap, jag reser dit och blir
i början bemött på ett sätt, som kunde hafva skaffat
mig äran att få offra den gamla originella engelskan
mitt lif, då jag i general Tarreau lyckligtvis
igenkänner en gammal kamrat, ty, ser ni, folk så väl som
länder förändra nu för tiden namn och rang så hastigt,
att man är utsatt för ständiga öfverraskningar. Generalen,
som icke funnits på platsen, visste ingenting om
alltsammans, och efter mycket trassel och tusen omvägar
kommo ändtligen de stackars engelsmännen derifrån.
"Men vet ni hvad, min vän, om jag skall vara
fullt uppriktig, så tror jag nästan, att förtjensten deraf
icke var min, ty ehuru Tarreau icke tviflade på mina
upplysningar om Hawerfield och hans tant, så stod
han likväl i begrepp att afsända en ordonnans till
marskalken med underrättelse om saken, då en person
infördes till honom, som jag mötte vid utgåendet, och
denna person — kan ni väl gissa, hvem det var?"
"Nej, omöjligt, kapten, så vida det icke var lordens
vackra älskarinna."
"Det hade också varit mycket naturligare, ty en
vacker qvinna gör med en fransman allt hvad hon
vill. Det var likväl icke hon, utan den der resande
kommissionären, lottförsäljaren ifrån Hamburg, som ni
sökte efter."
"Ah, den der lilla juden! Fann ni honom i det
franska lägret?" sade Alf häftigt.
"Ja, just han! Det retade min nyfikenhet att
erfara, hvad han kunde vilja generalen, och jag
stannade qvar i yttre rummet. Det dröjde emellertid
icke tio minuter, innan han kom ut igen, åtföljd af
generalens adjutant, som kontramanderade ordern om
stafetten och gaf befallning, att den engelska damen
och hennes ressällskap skulle af fyra man eskorteras
till Altenburg, för att ostörda kunna fortsätta sin resa."
"Men af hvad anledning tror ni, att judens besök
hade afseende på dem?"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
