Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"Hvad är klockan?" sade hon kort för sig sjelf,
i det hon vände sig om. "Hon är redan ett. Innan
han hinner betänka sig, och William hinner skrifva,
så behöfs hela dagen mer än väl. I morgon bittida
reser William bort; det måste således ske i
eftermiddag, och det skall ske; man hittar minsann icke
penningar på landsvägen. Om man kan förtjena något med
så ringa besvär, så är det väl värdt att försöka
åtminstone... Han skulle likväl aldrig kunna reda sina
tankar, om jag väckte honom genast; han må sofva en
qvart, men också icke mer."
Denna monolog fördes med temligen hög röst,
men utan att på minsta vis genera den sofvande, som
nu låg framstupa på bordet, hvars hela skifva nästan
betäcktes af smedens stora lurfviga hår och grofva
ansigte, hvilket påminte om dessa fula, illa målade
taflor, som man ofta får se i klädstånd eller på
stadsauktioner, der Judith presenterar Holofernes’ hufvud
på ett fat för den förskräckta åskådaren.
Mrs Murton gick derefter ut i köket, att med det
öfverlägsna lugnet hos en kraftfull despot bestyra om sina
sysslor, på denna ädelmodigt och klokt medgifna qvart.
I samma ögonblick, som klockan började surra för
att bereda sig till det skrällande slag, som skulle sluta
den stackars Jonas’ hvila, steg hon emellertid in igen,
beväpnad med en stor viska och ett vattenfat, och lugn
och obeveklig som forntidens nornor doppade hon viskan
i vattnet och lät en tät och iskall skur regna öfver
den olycklige smedens breda och eldröda fysionomi.
Det finnes ingenting mera oskadligt och mera
kraftigt i dylika fall. Fru Barbara visste detta
fullkomligt väl, men hon använde icke sitt förträffliga
medel annat än med mycken urskilning och endast
vid vigtiga tillfällen.
Den i ett ögonblick återlifvade smeden stod i hast
fullt vaken på sina ben och utropade med en röst och
en grimas, som väl kunnat skrämma en qvinna med
svagare nerver än hans hustru:
"Hvad är på färde, Barbara?"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
