- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Femte delen. Psykologiska gåtor. /
490

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gifta, ett par månader sedan mrs rest sin väg med
Ellen, hvilken, som du vet, var min kusin."

"Hvad jag sade? Det är då böfveln, hvad
qvinnor äro ihängsna med allting. Hur kan du minnas
hvad jag sagt för tjugufyra år sedan? Jag mins det
icke sjelf, om jag också lade hufvudet på städet och
försökte banka ut minnet med släggan."

"Det tror jag nog; men om jag hjelper dig att
plocka fram det helt saktmodigt, utan både städ och
slägga, så skall det nog gå."

"Det kan jag aldrig tro, för jag vet icke ens
hvad du menar."

"Men jag vill, att du söker påminna dig det,
Jonas," sade fru Barbara allvarsamt.

"Nå, jag skall försöka. Men led mig in på spåret
då åtminstone!"

"Det skall jag göra, ty jag har ingenting glömt,
fast jag aldrig någonsin nämnt ett ord derom åt någon
menniska, ty förutom att du bad mig tiga, och trodde,
att mrs snart skulle komma tillbaka igen, så skulle
det varit mycket dåligt af en tjenare, att komma fram
med sådana besynnerliga misstankar om sin matmor.
Nu är hon död, och det tyckes, som många
konstigheter vore å färde i alla fall, och nu kan du säga
om igen, hvad du då sade åt mig. Men efter som
William är en slängder och skicklig gosse och skrifver
allting åt förvaltaren, så skall jag bedja honom komma
in för att teckna upp det på papper, efter som du säger."

"Men hvartill tjenar detta väl?"

"För att få den utlofvade belöningen, förstås."

"Men om nu advokaten tar papperet, men
ingenting ger oss..."

"Du har rätt, Jonas, du är sannerligen klokare än
jag sjelf. William får skrifva, men jag far till
Falmouth och följer med diligensen till London. Jag har
väl aldrig varit der, men Barbara Burton är icke så
enfaldig. Jag kom ju ifrån York med de der sällsynta
fåren, som mr Harry köpte, och jag var då endast
tjugo år; mins du det, Jonas?"

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:49:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/5/0492.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free