- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Femte delen. Psykologiska gåtor. /
502

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

besinnar sig och nekar att lemna de upplysningar, hvarom
han talat?"

"Jag delar fullkomligt din tanke om honom, Han
visar en så sällsam blandning af enfaldig feghet och djerf
list, att jag alls icke vet, hvilket som är det
naturliga, men har svårt att få något begrepp om hans
verkliga karakter. Emellertid har händelsen låtit falla
i mina händer ett papper, eller egentligen endast en
bit af ett pappar, hvarpå han tyckes sätta ett stort
värde, och som mycket säkert står i sammanhang med
denna sak, och det är denna underpant, hvilken jag
förvarar, som egentligen tvang honom att öfvergå på
vår sida och att följa mig hit. Men jag tillstår, att
jag under vägen har bevakat honom som en fånge."

"Han skulle nu kanhända blifva bättre mottagen
af Hawerfield, i fall han råkade denne."

"Det är just derpå jag tänkt. Emellertid har
han redan gått för långt, för att kunna draga sig
tillbaka. Den första förskräckelsen i Kronach, då jag
hotade att strypa honom i min förbittring, lät honom
redan yttra saker, som ohjelpligt kunnat skada
Hawerfield, ehuru de icke egentligen gagnade dig. Hvad han
då yttrade för att rädda sitt lif, skulle jag troligen
hafva tagit för en blott undflykt, om icke det papper
jag förut hittat, och som han fåfängt sökt, hade genast
bevisat för mig sanningen af hans ord. Den arma
satan! det förvånar mig, huru han kunnat blifva till
denna grad skrämd af en så dum hotelse. Jag vet
min själ icke, hvad jag skulle hafva gjort med honom,
i fall han fortfarit att tiga."

"Emellertid kan han nu visa mera mod, då han
bättre känner dig."

"Det är för sent, han skulle blifva instämd för
domstolen och ålagd att vittna, och han har en
utomordentlig förskräckelse för polismän och lagkarlar och
alla rättvisans tjenare."

"Allt beror således på hvad han vill säga."

"Snarare på hvad han verkligen vet, du säger ju,
att dessa advokater äro snärjande och knipsluga, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:49:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/5/0504.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free