- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Femte delen. Psykologiska gåtor. /
515

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


"Har gossen beskrifvit den främmandes utseende?"

"Ja, det är just hvad han gjort, jag kände genast
mina misstankar vakna och jag lät honom derför så
noga och ordentligt beskrifva mördaren, som om han
stått inför by domaren sjelf."

"Nå väl, tycktes denna beskrifning träffa in på
den främmande, som denna morgon varit här?"

"Ja, alldeles, till punkt och pricka. Men se der
är gossen, fråga honom sjelf, så skall ni få höra!"
tillade hushållerskan ifrigt, då Jem i detsamma syntes
på trappan till köksflygeln.

"Kom hit, Jem, och berätta oss ännu en gång,
huru den stråtröfvaren såg ut, som öfverföll mylord!"
fortfor hon, vinkande med handen.

Gossen hade tydligen redan flera gånger upprepat
sin historia, men nöjet att vara en intressant och vigtig
person var ännu icke uttömdt, och han nalkades helt
belåten, färdig att börja den om igen.

"Du sade ju, att det var en liten karl, Jem, eller
huru?" började mrs Banks, med lifligt intresse.

"Ja, mrs, det är säkert," svarade gossen raskt,
beredd, som det tycktes, att hålla med om hvad som helst.

"Och med små svarta ögon?" fortfor hushållerskan.

"Beskrif honom sjelf för oss! Huru såg han ut?"
afbröt Astley, som fruktade, att mrs Banks sätt att
gå till väga med sitt förhör, just icke var det mest
upplysande.

"Åh, han såg ond ut," började Jem, som trädde
händerna i fickorna och antog en mycket vigtig min,
"och var liten till växten som Tom Johns i byn och
hade en krokig näsa som gamla Mary i grindstugan,
och alldeles svart hår som den stora gumsen och talade
konstigt och såg mycket ilsken ut."

"Det, som åtminstone tycktes vara säkert, är hans
vrede," sade Alf småleende, som förstått gossens
långsamma och högtidliga föredrag, men för hvilken Astley
förut oupphörligt öfversatt hushållerskans ord under
hela denna scen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:49:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/5/0517.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free