Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"Nå, nu hör ni sjelf, att det är just han och
ingen annan," inföll mrs Banks, förtjust af sin egen
skarpsinnighet.
"Ni glömmer, att jag aldrig sett den der personen."
"Men ni hörde ju mig beskrifva honom redan för
längesedan."
"Ja, det är sannt, men jag fruktar, att ni också
börjat med att beskrifva honom för Jem, och sedan
har pojken kanske endast sagt efter edra ord, tills han
sjelf tror, att mannen såg ut på detta sätt."
"Bevara mig, sir, huru kan ni säga så? Skulle
jag vilja beskylla en oskyldig menniska för ett sådant
brott? Huru kan ni tänka något dylikt?"
"Jag tänker det icke heller, men vi skola dröja
att anklaga den stackars karlen, tills vi få tydligare
anledningar dertill än Jems beskrifning. Han var
troligen på alltför långt afstånd för att få någon säker
föreställning om hans utseende."
"Ja, ja, jag vill visst ingens förderf, men nog har
jag mina tankar för mig. Ack, mr Cameron, der
komma de! Stöd mig? Jag tror jag svimmar!" utropade
hushållerskan och kastade sig handlöst i Astleys famn.
Han satte hastigt ned den klotrunda gumman på
bänken, ifrån hvilken hon rest sig upp, och skyndade
fram till det sorgliga tåg, som långsamt och
hemlighetsfullt nalkades uppför allén.
Nästan alla gårdens tjenare hade både af
nyfikenhet och deltagande samlat sig omkring sin unge
husbonde, hvilken blek, blodig och, som det tycktes,
helt och hållet liflös, låg i den provisionella båren af
en stor skotsk kappa, som man bar i alla fyra hörnen.
På Alf, som igenkände samma rutiga plaid,
hvilken han sett i postschäsen vid Kronach, gjorde denna
syn en besynnerlig verkan, ty den sista tanke, som
då kunnat framställa sig för honom, var väl den, att
han skulle återse dess egare i detta tillstånd, insvept deri.
Kammartjenaren hade redan skickat ett ridande
bud till Falmouth efter läkaren, men äfven med största
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
