- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Femte delen. Psykologiska gåtor. /
538

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

icke deröfver, ty han erlade sin hyra i förskott mycket
ordentligt, och rummen stodo för hans räkning. Ack!
min Gud, det var detsamma, jag anser honom i alla
fall som en anförvandt, en son. Jag anade naturligtvis
icke då, att..."

"Ursäkta, min fru, men jag är mycket sysselsatt,"
sade advokaten afbrytande, i det han bugade sig och
återvände till sin pulpet, då han såg mrs Morris, i
stället att gå sin väg, nedsjunka helt lugnt på en stol
vid dörren.

"Jag ber så mycket, mr Gibson, genera er icke!"
fortfor hon artigt hviftande med handen, under det
hon fastklämde sin röda paraply mellan sina knän för
att kunna söka rätt på sin snusdosa. "Jag ville, som
sagdt är, sjelf lemna er denna lilla biografi. Ni skall
finna den rätt nätt, och i fall man skulle vilja införa
den i Times eller The Star, så lemnar jag gerna mitt
bifall dertill. Då man, liksom jag, en gång varit en
offentlig person, så kan man icke alltid hålla sig i
skuggan. Jag har, Gud ske lof, ingenting att dölja,
och skulle ni vilja hafva några vidare upplysningar,
göra några ytterligare frågor eller så, så är min adress
Islington Bridge-Street n:r 4, en trappa upp. En
trappa upp, var så god och påminn er det, min herre,
ty på nedra botten har jag visserligen en liten rätt
lönande inrättning, hvars fabrikater äro mycket
eftersökta, men jag mottager aldrig besök annat än i
min våning, en trappa upp," tillade mrs Morris, i det
hon steg upp och med sin sista afskedskomplimang
vände sig till advokatens biträde, mr Wehler, hvilken
med pennan i handen och en min af tvungen artighet
och uppmärksamhet ännu stod framför henne, sedan
hans principal längesedan glömt hennes närvaro och
fördjupat sig i sina papper.

"Ändtligen var den forna dansösen utom dörren,
och mr Gibson reste upp hufvudet, satte pennan mellan
tänderna och hopsamlade en hög papper, som låg
bredvid honom.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:49:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/5/0540.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free