Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"Det lemnar jag emellertid alldeles osagdt, ty John
kunde ingenting höra af hvad de sade, då hon kom
till sans, emedan mr Harry skickade honom tillbaka
till vagnen, och miss Agnes talade mycket tyst, om
hon ens sade någonting för att förklara sin dervaro.
"Huru som helst, så bar squiren henne efter en
liten stund till vagnen, och jag fick befallning att köra
hem. Vi foro likväl icke genast fram till Merton-Hall,
utan reste först upp till prestgården, der squire Merton
och miss Agnes blefvo vigda, så att då vi kommo
tillbaka till herrgården hade han till allas förvåning sin
unga fru med sig.
"Detta äktenskap blef likväl icke mycket lyckligt,
det kunde hvar och en se. Vi älskade alla vår
husbonde, men hans fru, ehuru hon var mycket vacker,
såg alltid besynnerlig och högmodig ut, och jag kan
rent ut säga, att just ingen tyckte om henne mer än
hennes kammarpiga, Ellen, som påstod, att squire Harry
var allt för "brutal" för hennes fina och ömtåliga
matmor; det är då en sak som jag icke förstår mig på,
men hvad hon än mente dermed, så är det säkert, att
han uppriktigt älskade sin hustru, men hon tycktes
alls icke kunna tåla honom; och det var derför att
jag helt klarligen såg detta, som jag föll på den
tanken, att hon var honom otrogen.
"Jag kom allra först att tänka derpå, då hon en
dag i squire Harrys frånvaro var ute och promenerade
i vagn. Jag körde för henne som vanligt, och då hennes
lilla hund, som följde med, hastigt hoppade ur vagnen
och kom under hjulen, föreslog jag, att vi skulle fara
fram till Oukwoodhouse, der grindvaktarens hustru var
mycket underkunnig att bota sjuka kreatur.
"Mrs, som annars syntes mycket stel och kall och
alls icke blödig af sig, tycktes likväl nu vara fasligt
bedröfvad öfver hundens olycka och gillade genast mitt
förslag.
"Vi hade redan åkt mer än halfva vägen och voro
snart der. Som mrs icke ville fara upp till slottet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
