- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Femte delen. Psykologiska gåtor. /
571

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


"Det är ett förtvifladt spel, men jag vågar det
likväl," sade mannen hastigt. "Se då upp, Enrichetta,
tag pojken och lägg honom i vagnen! Det gifves
intet val. Herrskapet återkommer icke på tvenne
veckor, man kan ju tro, att han förändrat sig. Hör
då, Enrichetta, gråt icke som en galning, det hjelper
oss icke," fortfor han, fattande Paddy i sina armar,
men då gossen började skrika med full hals, återtog
min mor honom, öfverhöljde honom med kyssar och
började afkläda honom de kläder han hade på sig samt
lindade in honom i alla de schalar och sidentäcken,
som funnos i den lilla vagnen, hvilken italienskan
medfört.

"Slutligen satte denna, som ändtligen sansat sig,
på hans hufvud en liten hvit mössa, hvilken hon hela
tiden hållit i handen och gång efter annan fört till
sina läppar i sin högljudda sorg.

"Se så," sade min mor hastigt, i det hon ännu
en gång kysste barnet och sedan drog ned suffletten
öfver vagnen, så att ingen kunde se honom. "Se så!
Nu är den lilla drunknade lorden återfunnen. Det
vore alltför stor skada, om arfvingen till ett sådant
namn och en sådan förmögenhet skulle dränkas i en
dam som en hundvalp. Ni har nu här en liten lord,
som sannerligen skall göra er heder med tiden, och i
afton, sedan det blifvit mörkt, återkommer jag för att
hemta de penningar och det papper ni lofvat mig.
Vi behöfva icke frukta något förräderi af hvarandra,"
tillade hon skrattande, "ty vi vinna eller förlora detta
spel gemensamt."

"Det är sannt, men ni får icke synas här mera,
det är en lycka, att ingen i byn sett barnet. Vänta
mig vid hafsstranden i det förfallna skjulet der! Ni
kan vara säker, att jag kommer," sade mannen, som
hastigt och ifrigt aflägsnade sig med qvinnan och
barnet.

"Allt detta hade gått så fort, att visst icke fem
minuter förgått, ifrån det ögonblick jag först upptäckte

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:49:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/5/0573.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free