- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Femte delen. Psykologiska gåtor. /
597

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

upphöjde den strålande rosendrottningens öfvervägande
behag, så fann han henne nu gudomlig och hänförande,
då hon hastigt och tyst som en uppenbarelse ifrån
Olympen, stod rodnande och stum af bestörtning inför
sin tjusta och bönfallande älskare.

Hon liknade kärlekgudinnan sjelf, och hänryckt
och utom sig sjönk Astley på knä och sträckte armarna
emot henne, oviss huru hon skulle upptaga hans
djerfhet att inträda i hennes rum.

"Ni här, mr Cameron! Hvad vill detta säga?"
utbrast Arabella med en röst, som skulle vara sträng,
men som tydligt darrade af en helt annan rörelse.

"Ja, Arabella, det är jag, som vågat detta steg,
som öfvertalat Harvey att föra er hit, som icke hade
annat val, ty jag måste tala vid er ännu i denna
qväll, som..."

"Mr Cameron, hvad ni än kan hafva att säga,
så är detta i sanning ett ögonblick, som är mycket
illa valdt! Man saknar mig, jag kan icke dröja, stig
upp, jag ber er, någon af betjeningen kunde komma."

Arabella hade fullkomligt återtagit sin
sjeltbeherrskning och räckte leende handen åt den ännu
knäböjande Astley.

"Arabella, ni måste höra mig! Ni vet, att jag
älskar er. Ni skall i detta ögonblick afgöra öfver min
lycka, öfver mitt hela lif, säg mig..."

"Astley," sade Arabella, afbrytande hans häftiga
ord, och sökande att lossa sin hand ur hans, "mr
Cameron, lugna er, stig upp, se så, sätt er der i soffan
och låt mig gå!"

"Nej, ni får icke lemna mig, säg att ni älskar
mig, säg det blott en enda gång, och jag skall sedan
göra allt hvad ni vill!"

Den sköna qvinnans ögon sänkte sig och mötte
hans, deras blickar sammansmälte en sekund, hon lutade
sig hastigt och instinktlikt emot honom ett ögonblick,
hennes mjuka, bara arm sjönk ned på hans axel, och
i detsamma var hon sluten i Astleys famn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:49:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/5/0599.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free