Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
frambrytande tårar, och Arabella såg på honom med en blick,
som tydligt visade, att det föregick en hård strid inom
henne.
"Du bifaller, du tillhör mig, ljufva Arabella!"
utropade Astley, som hoppades allt af den kärlek, som
denna blick uttryckte. — "Jag har ditt löfte. O! tack,
tack!"
"Nej, Astley! Nej, du misstager dig," sade
Arabella förskräckt, "jag kan icke. Fordra icke detta af
mig. Jag älskar dig, men..."
"Men du vill icke bli den fattige, okände
Camerons hustru? — Är det icke så du menar?" sade Astley,
och ett moln lade sig öfver hans panna.
Arabella teg och sammanknäppte händerna hårdt,
i det hon bönfallande såg upp till honom.
"Hör mig, Arabella, tro icke, att jag oöfverlagdt,
eller utan djupt och verkligt allvar kommit hit just
i detta ögonblick, för att bedja om din kärlek och din
hand! Du älskar mig — nå väl! i natt eller aldrig
blir du min hustru."
"Astley!" sade Arabella uppstigande och pressade
händerna hårdt emot bröstet.
"Antingen älskar du mig, och då har du ingen
tvekan, då är mitt namn af ingen betydelse, vi lemna
England, om du så vill, och finna lyckan hos
hvarandra, eller också är det icke mig du älskar."
"Jag älskar dig. Ack tyvärr, jag älskar dig,"
mumlade Arabella med halfqväfd röst och sjönk åter
ned på soffan, — men jag kan icke uppoffra mitt
anseende, min ställning i verlden, min mor, mina
vänner, jag kan icke förnedra mig till..."
"Håll, mrs Fulton!" utbrast Astley med
bitterhet. "Jag ber er förlåta mig, jag trodde, att den, som
ni utan förnedring kan skänka er kärlek, den borde
ni också utan förnedring kunna skänka er hand. Har
jag misstagit mig? Säg, ack säg, Arabella! Min hela
lefnadslycka, kanhända äfven er egen beror af edra
ord i detta ögonblick. Låt kärleken besegra edra
fördomar, ert högmod! Uppoffra dessa vänner, som skola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
