Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Doktorns ed.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Då han slutat den långa berättelsen, lade han
bladet långsamt ifrån sig, steg upp, gick ett par steg
framåt soffan, utsträckte handen efter klocksnöret på
väggen, men föll ned afsvimmad, innan han hunnit
att ringa.
Några minuter derefter återkom den gamla madamen,
som skötte hans uppassning, och fann honom på
detta sätt. Hon bragte honom snart till sans, men
brummade och bannade honom vänskapligt och eftertryckligt
derför, att han lemnat sängen allt för tidigt.
Doktorn svarade ingenting, han drack ett glas
vatten och bad madamen taga in hans ytterrock.
"Hvad tänker doktorn på, han vill väl icke gå
ut?" utropade gumman alldeles förskräckt.
"Var så god och gör, som jag sagt!" svarade
doktorn allvarsamt, och den knotande och förvånade
städerskan gick, i det hon mumlade för sig sjelf:
"Jag tror han yrar. Att gå ut i detta väder,
då man nyss legat sjuk och ännu är så klen, att man
svimmar vid minsta ansträngning!"
Det dröjde emellertid icke många minuter, innan
hon återkom med en rock öfver armen och sade i en
ursäktande och helt ödmjuk ton, i det hon stannade
vid dörren:
"Vet doktorn, att jag begriper icke det här. Jag
är säker, att jag haft tamburdörren stängd, och här
har ingen främmande menniska varit, men detta är
icke doktorns rock, man har troligen stulit den och
lemnat denna i stället."
"Nåväl, lemna mig då den, som finnes!" svarade
Harvey, som var sysselsatt att framför spegeln knyta
sin halsduk.
Men, herre Gud, den är både fläckig och söndersliten,
det ser till och med ut, som man hade blödt
näsblod frampå bröstet på den."
Doktorn spratt till, och rodnaden steg åter upp
till hans panna på ett sätt, som visade, huru nervös
sjukdomen gjort honom.
Han vände sig bort och sade häftigt:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
