- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Sjette delen. Moderna typer. /
19

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Doktorns ed.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stirrade med af förvåning vidöppna ögon och munnar
på den främmande.

"Far och barnen förstå knappt ett ord svenska;
ni behöfver icke frukta för dem; jag har dessutom
förbjudit dem att för någon omtala, att en främmande
vistas i deras koja."

"Och du har lyckats att bli antagen i tjenst der
borta, såsom vi hoppades?"

"Jag kände till folket der sedan gammalt."

"Och du har sett – honom ..."

"Jag såg, då han kom," sade Daria, liksom med
ansträngning och vände sig bort.

Den främmande gömde ansigtet i händerna och
teg några minuter, men hon andades kort och tungt
och hennes fina händer darrade synbart.

Olhoja rörde med en stake om i elden, som sprakande
sände en skur af gnistor emot taköppningen –
ty man kunde knappt kalla de löst öfver hvarandra
liggande stenarne och torfven för en skorsten – stötte
sedan käppen ned i jorden för att släcka lågan, som
fattat deri och mumlade några ord åt barnen, hvilka
motvilligt reste sig upp och kröpo ut genom dörröppningen.

"Är du säker, att din far icke förstår oss?" återtog
den unga frun med återvunnet lugn och samma
hviskande röst som förut.

"För att säga sanningen, så begriper han verkligen
ett och annat ord, ty han är ofta på svenska
stranden, men jag ansvarar för honom; han är snål
och vet, att det här vid lag lönar sig bättre att tiga
än tala ... Finngubbarne äro dessutom icke så språksamma
af sig. Som fisket slutat tidigt i år, så är
han också ensam här och har stannat blott för att
mottaga er."

"Huru skall jag någonsin kunna visa dig min
tacksamhet, Daria," sade den främmande rörd och
tryckte finskans hand.

Denna vände sig ånyo bort, med samma lugna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:50:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/6/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free