Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Doktorns ed.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
MODERNA TYPER.
mannen tillbaka till staden i samma ögonblick, som de
båda ^ karlarne ifrån fisket med ljuster och korgar
gingo förbi.
För att kunna fatta, hvarför tvenne personer,
som tycktes tillhöra en helt annan skådeplats och andra
förhållanden, möttes här under så egna omständigheter
vid Torneelfvens vilda och ensliga strand, är det nöd-
vändigt att gå tillbaka tvenne år och beskrifva några
scener, pom då passerade,
Yid denna tid eller sex år efter det hemlighetsfulla
sjukbesök, som doktor Harvey gjort den der ruskiga nat-
ten, stod han en afton klädd i hvit halsduk och frack i
kammarrådinnan von Hiitschens tambur i Stockholm.
Klockan var ännu icke sju på q vallen; man var
i maj månad och det var full dager, men gasen var
likväl för all säkerhet tänd här inne, der de alldeles
afröjda klädhängarne och den omsorgsfullt kladda, röd-
ögda och echaufferade jungfrun, som öppnade dörren,
för doktorns vanda ögon antydde, att den ordning-
samma, stränga, och enligt sin egen grundfasta öfver-
tygelse i alla afseenden fullkomliga, kammarrådinnan i
afton hade en högtidligare bjudning.
Harvey var husets läkare och förtrolige vän och
hade, i en, för honom sjelf kanske icke fullt tydlig
afsigt, kommit något tidigt, så att han nu helt ensam
vandrade genom de ännu tomma rummen, hvars alla
stolar och bord, soffkuddar, pallar, atheniennepjeser
och sjelf va eldgafflarne tycktes med geometrisk nog-
grannhet i detta hög vigtiga ögonblick stå uppstälda,
för att mottaga de väntade gästerna.
Doktorn såg sig omkring i salongen med en skymt
af missräkning, lyssnande med klappande hjerta till ett
obetydligt buller innanför en tillsluten dörr och rod-
nande helt obetydligt, då hans tysta önskan i det
samma tycktes vara nära att uppfyjlas.
Han närde nämligen, längst in i sitt ärliga hjertas
most fördolda vrå, en förhoppning, att under några
ögonblick få ostörd och ensam råka kammarådinnans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
