- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Sjette delen. Moderna typer. /
57

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Doktorns ed.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DOKTOBNS ED.

57

ligen i dessa trakter icke anses behöflig och derför
troligen väckte uppmärksamhet.

Der uppe i det nya granna huset lefde man emel-
lertid som förut, ett bullersamt och glädtigt lif. Stän-
digt förströelser och främmande, än affärsvänner till
Ehvald, än grannarne i trakten med tillfälliga resande
vänner; med ett ord, hvarje dag erbjöd nöjet af ©n
ny omgifning, och de stora rummen voro ständigt
upplysta, genljödo ständigt af dansmusik, prat och skratt
och erbjödo allt utom huslig trefnad och lycka.
Den glada guvernanten hade blifvit en beständig
gäst, ty med välvillig omsorg för sin hustrus nöje hade
Ehvald en dag, just då han skulle resa bort, med
synnerlig ömhet sagt:
"Jag är ledsen, att så har behöfva lemna dig
ensam, Elisabeth; du borde hafva något qvinligt säll-
skap i huset."
"Hvem skulle det vara? Här finnes ingen i trakten,
som passar för en dylik plats," svarade hon likgiltigt.
"Jo, Coralie Emmeson, hon är nu ledig, som du
vet, sedan häradshöfdingens lilla flicka dog."
"Men jag föreställer mig, att vi icke skulle hafva
mycket nöje af hvarandra; vi äro så olika."
"Huru vet du det? Du känner henne ju knäppt."
"Nej, det är sannt, men likväl. . ."
"Hon är glad och musikalisk, och du kan ju för-
söka, någon tid åtminstone?"
"Nej, för all del, Charles! Mamma kommer ju
snart hit, och du tänker väl icke alldeles lemna oss
åt oss sjelfva?"
"Affärerna blifva allt mer invecklade och trägna
och fordra, att jag ofta lemnar hemmet, som du ser.
Jag är säker, att Coralie skulle muntra både svärmor
och dig. Se så, der kommer vagnen. xFarväl, min
vän! Då jag reser förbi häradshöfdingens, tittar jag
in och ber fruntimren helsa på dig under min frånvaro."

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:50:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/6/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free