Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Doktorns ed.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
MODEBNA TYPEE.
brottslingen, nu äro grymmare emot denne än emot
hans fattige okunnige kamrat!
Hvad som för den ene är komfort är för den andre
en oafbruten tortyr. Den ene har förlorat endast
friheten, men mår för öfrigt bättre, än han kanske
någonsin gjort, den andre - fallen i den djupa, omät-
liga afgrunden af förnedring och elände, som för den
förre är hans normala tillstånd, eller icke ens för
honom existerar - lider ännu dertill qvalen af den<
grymma kontrasten mellan det lif han måste föra och
det han fordom fört.
Man invänder, att lagen i alla händelser är rätt-
vis, ty samma brott blir oändligen mycket större hos
den bildade och kunnige än hos den fattige och okunnige.
Det är sant till någon del, men om också orsa-
kerna, bevekelsegrunderna titt brottet för båda äro
olika, hvem vet, om de derför icke äro lika frestande,
lika svåra att bekämpa för den förre som för den senare.
Hos den ene är det lättjan, ruset eller nöden, som
är driffjedern, hos den andre omständigheternas makt,
ögonblickets’, lidelse, lättsinnets oberäkneliga konseqyen-
ser, ofta en falsk blygsel eller ett ännu falskare högmod.
Det gifves åtminstone fall, medgifvom det, då den
senares straff med all sin skenbara rättvisa står i ett
grymt missförhållande till den förres.
Den, hvars ögon kunnat genomtränga murarne,
kunnat denna samma afton liksom på en teater se de
trenne fondcellerna i genomskärning, och jemfSra deras
trenne invånare, skulle åtminstone för tillfallet kommit
på denna tanke.
Der inne i den mellersta cellen har Ehvald ändt-
ligen, uttröttad af nere timmars enformig vandring,
stannat stilla och orörlig. På hans fuktiga panna äro
ådrorna högt uppsvalda, han fäster sina feberbrinnande
och blodsprängda ögon långsamt och liksom i en dröm
på denna ^vitkalkade mur, som han tusen gånger sedan
dessa trenne veckor beskådat, denna ogenomträngliga,
likformiga och släta vägg, som icke eger en springa,
ett hål eller en punkt, vid hvilken en atom af för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
